söndag 12 juni 2016

Throw backs och 4 år sedan den bästa lämnade oss

Älskar min kashmirponcho i mellangrått från Lotti.P . Funkar till allt, så praktisk och helt vindtät så den värmer trots nordlig vind som idag. Kan rekomendera hennes hemsida med samma namn. Mycket fint i kashmir till bra priser. Glad att min kollega C tipsade mig om denna butik.
Maken och jag arbetade idag med administration. Jag förberedde inför kommande arbetsvecka och maken kallade in patienter. Vi ligger efter lite i kallelserna nu men betade av ganska bra idag. April månad klar nu i alla fall.
Jag älskar historia och idag tog jag mig tid att titta på den relativt nyutsatta modell av vår stad innan storbranden 11 sept 1759 när hela staden brann ner och man övervägde att Inte bygga upp den. Så skedde inte utan stan byggdes upp och blev stor efter järnvägen drogs förbi här lite senare på andra sidan seklet.
Hade liten memory lane idag. Hittade maken på Zimbio.com när vi var i Qatar feb 2012. Fräck bild ur ett svårt läge.
Hittade även denna bilden som utstrålar mycket av hans passion tävlingsgolf. Den har gett honom så mycket av allt i livet. Glädje,smärta,skratt,gråt och allt där i mellan. Vi som var med( om ej på plats) vet att på bilden nedanför kommer tårarna efter att han satt sin avslutande putt och vann den tävlingen i Spanien efter ett år av bedrövelser både privat och yrkesmässigt. Året är 2009 , vi hade förlorat ett barn sent i graviditeten som fick födas fram döfödd. Vi hade förlorat vår svägerska i cancer 32 år gammal med 2 små barn kvar. Maken hade ett uselt spelår bakom sig och på väg förlora sitt kort på european tour( som att bli arbetslös) det hade kostat ofantligt med pengar för honom hela det året av dåligt spel. Det är DÅ det vänder. Han sätter den avgörande putten. Han vet att han vunnit. Vunnit både pengar och framförallt 2 års spel på touren som är allt han vill. Vi familj och vänner vet detta och vi är 17 stycken vänner och familj som är i Dubai och följer dramat samtidigt som vi( iaf jag) har den bästa och roligaste semestern jag någonsin haft. Det hade vi innan makens vinst. Maken anslöt till oss dagen efter i Dubai där vi firade honom ordentligt allihopa. Bilden är vacker för mig, då den säger så mycket hur han känner sig där. Lättnaden och insikten att han med kniven på strupen bokstavligt slår till och vinner den sista tävlingen han får spela det året, han vet att han klarat av det efter ett vidrigt år och tårarna rinner av lättnad,glädje och stolthet över sig själv. Dessutom vinner han på den dagen som min älskade mormor och som även hon hann uppleva och vara stolt över.
Maken har lämnat hemmet ikväll för en charity dag i Göteborg i morgon för Drottning Silvias barnsjukhus. Det går av stapeln på fina Hills golfklubb. Så fint initiativ. Jag dressade om i min flecce onepice som maken finner... Lagom imbjudande eller not :) skickade bilden till han så han visste vad han gick miste om :)
Det är också idag 4 år sedan mitt allt och bästa och finaste mormor Edit Lilja gick bort. På hennes 86:e år. Saknar henne så mycket ännu. Går inte en enda dag utan att jag tänker på henne. Hon blev faktiskt den viktigaste personen i mitt liv från början då min älskade mor fick mig när hon var 16 år och fortfarande bodde hemma hos sin mamma, dvs min mormor. Så mormor fanns där från början och mormor fanns där fram till hennes bortgång 2012. Vår mamma gick ju bort ung av cancer endast 36 år gammal och då var jag äldst av vi 4 syskon och jag var 20 år när mamma avled. Min yngsta syster var 3, min bror 12 och min andra syster 19 år. Inte lätt men mormor fanns där och både mormor, mamma och svägerskan är alltid närvarande hos mig. Alltid. Men mormor saknar jag så att det gör ont och jag undrar om det någonsin blir bättre? Fina mormor som alltid älskade mig villkorslöst och som hade ett tufft liv. Någon gång hoppas jag att jag skall orka berätta din historia. Den är gripande och tänk hur stark du var mormor. Någon gång ska jag skriva om det. Mormor och jag pratade mycket och mer och mer ju äldre hon blev. Som om hon ville att hennes historia skulle bli känd och inte bara försvinna. Jag skrev ned mycket av det du berättade. Någon gång mormor ska jag berätta din historia men ännu är jag inte klar med den och redo då det är en fruktansvärd historia för övergrepp du utsattes för av både familj och dåtidens samhälle. Men mormor du kommer alltid vara det bästa som finns och den person som formade mig till den jag är. Jag är glad att jag hann berätta det för dig vilket du hade svårt att tro på men så är det. Utan dig hade jag aldrig varit den jag är idag. Aldrig vågat följa min inre guide som jag alltid gör och det gör jag för att du alltid fanns där för mig och du fick mig alltid att känna att jag var speciell för dig. Det gav mig en tilltro på mig själv som jag sedan burit med mig i livet. Även när ingen annan trott på att man ska klara av ett projekt jag bestämt mig för. Men jag vet när jag behöver göra något och jag känner det inom mig och din kärlek och tilltro även när det är svårt och jag kan vackla och fundera på om jag gjort rätt :) tills vi alla möts igen( för det tror jag att vi gör och för att jag vill tro det) så finns du alltid nära mig i allt jag gör. Du formade ju mig. Älskar dig mormor. Go'kväll

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar