söndag 30 september 2012

Ensamma

Ja, söndagen har infunnit sig. Maken har lämnat oss för att åka utomlands på sina uppdrag.
Det har som alltid när maken kommer hem vart väldigt hektiskt med allt. Han är borta i 3-4 veckor på raken oftast och sedan hemma 1-2veckor. Dessa veckor hemma innebär att vi ska göra och hinna med allt som jag inte kan, orkar eller vill när han är iväg. Det är fest när maken är hemma. Han fixar och ordnar. Lagar mat och handlar, har frukosten klar på morgonen när jag kommer upp, gör läxorna med sonen och sedan umgås vi och vi umgås även med våra alldeles fina vänner. Denna gången har svärfar blivit medbjuden att vara med under makens vecka i Skottland. Hoppas att de får en fin vecka tillsammans.

Vi, maken och jag lyckades sent igår kväll få ur den illaluktande micron ur skåpet den satt monterad i. Hur det kan lukta så illa av brinnande popcorn är för mig en gåta. Jag har skurat ur innandömet i skåpet med allt stark skurmedel jag kunnat hitta för att få bättre lukt. Jag har även under natten haft ättika inuti skåpet. Joniseringsmaskinen har gått på max effekt. Men det luktar ännu och nu måste jag försöka köpa ny micro som passar in i skåpet.Tänk att vi hållit på denna brända popcorn historia sedan onsdags kväll.

Ja, den dagen maken åker är alltid ledsam för oss familjemedlemmar som är kvar hemma. Maken saknas oss väldigt mycket. Det blir så tomt på en gång. Sonen blir ledsen och dämpad. Jag blir också hängig. Men det lustiga är att vi är så vana med att leva så här, att i morgon bitti rullar vårt andra liv på. Då är vi igång och gör allt som vi brukar när maken är borta och utan att vara ledsna. Vi återgår till de rutiner och vanor vi har och längtar till nästa gång maken kommer hem, då vet vi att vi har fest igen bara genom att få träffas. Konstigt att ha 2 liv på samma gång, men lite så är det. Längtar även efter dottern som läser på en annan ort i Sverige. Vill att hon kommer hem och myser med mamma och lillebror nu medesamma. Lägga oss i soffan och titta på en bra film och äta något gott. Ja precis just så.

" Dagens pic",  ja den har maken tagit i Queenstown i Nya Zeeland. Här åker han båt på den vackra floden. Vilken magnifik vy, naturen behöver inte några "kändis designer" utan kan självt och vet hur man visar upp den vackraste komposition med färger,skalor och nyanser i all sin prakt, som en påfågel som fäller ut sitt fjäderverk. Härligt och underbart.

lördag 29 september 2012

Hyllning till er alla

Ja så var det dags för en regnig lördag. Måste snart vara dags för för en ny Noah´s ark.
Hur mycket regn kan komma ner?

Lugnet har åter lagt sig i huset, vi hade en trevlig kväll igår med syskon och vänner som kom. Vår röklukt var inte för illa( efter de brinnande popcornen) om man undvek att gå nära den inbyggda micron. Den måste slängas men vi har ingen aning hur man får bort den då, den är inmonterad i en skåpspelare.

Idag har jag läst några andras bloggar som ger mig mer än dessa förskönande, klipp och klistrade med att kopiera de vitmålade franska chabby chic hemmen. Ja, jag förstår att människor tycker det är fint, men att lägga så mycket tid på att försöka efterlikna varandra med att få fram dessa vitmålade detaljer. Jag menar bara att de är i mitt tycke är opersonliga, både hemmen och deras bloggar. För mig ger de inget intryck mer än att det är människor i behov att smälta in i en grupp eller under ett epitet. Jag gillar att man är och vågar vara både "annorlunda" och ha en egen och personlig stil. Jag gillar när jag har läst något, att ha kvar en tanke eller en fundering om det jag läst. Detta har jag idag fått genom att läst några väldigt starka bloggar, starka människor som delar med sig av sig själva och som lämnar kvar känslan av att hjältar finns, att de kan mitt i det svåra de befinner sig i, att de gör mitt i det svåra de är i. Det är värt känna beundran och respekt för. Vilka fantastiska människor och vilka tragedier de går igenom, men ändå är de så starka och förmedlar så mycket styrka.

Jag har idag läst följande och blivit berörd, " taxilandet", "Linasliv" och " Resten av livet", Läs gärna om ni tycker om att bli berörda. Det stärker mig i att vi måste försöka känna tacksamhet över det lilla och enkla i livet. Inte alltid att man förstår värdens rätta värde.

"Dagens pic", Ballonger som stiger till skyn, när dottern för ett antal år sedan tog studenten. Ballongerna hyllar livet och andas hopp och morgondag för mig. Ballongerna firar allt som är värt att firas och hyllas. Liten gratulation också till grannarna som födde sin förstfödda son inatt.

fredag 28 september 2012

Att se skogen för alla träd..

Ledig fredag, igen.. bara måndagar och fredagar i veckan? Ja, så känner man ibland.Veckorna går undan, och mellan måndag och fredag fyller vi väl dem någon form av innehåll. Men när man funderar på vad man gjort så är det svårt att minnas ibland.

Här hemma pågår röksaneringen, ozon maskiner arbetar på, rökdoften har minskat något men är fortfarande fruktansvärd i köksdelen där den skåpmonterade micron finns. Vi har nu fått tag på ICA´s kundtjänst och förklarat problemet med den brinnande micro popcornen. De skulle skicka en skadeanmälan. Får se vad som blir av med det. När vi läste om detta fenomen på nätet så verkar det vara ett mycket förekommande problem. Speciellt med ICA´s micro pop men även övriga märken som har en naturfärgad påse. Så tänk på detta, såvida ni inte vill ha en röktillställning som vi fick.
Aldrig mer micro pop! Blir till att införskaffa en popcorn maskin.

Funderar nu över upplägget för resten av dagen. Mina syskon med familjer kommer hit i kväll. Vi ska försöka fira ena systern som fyllt semijämnt i Augusti och sedan fira broderns son som också fyller år nu. Då vi bor i det största huset av oss, så brukar det bli en naturlig samlingsplats hemma hos oss samt att ena syskonet bor några timmars bilkörning ifrån oss övriga syskon, då brukar vi slå ihop födelsedagar för att vara effektiva i våra träffar.

Borde börja städa huset nu, men drar mig för att utsätta mig för den äckliga röklukten i köksregionen, vi har en öppen planlösning så det är svårt att stänga ute rökdoften var man än befinner sig i huset. Sedan borde jag åka iväg och handla mat och vin. Ni hörde borde... så det betyder att jag skjuter på det en stund till. Jaja, allt löser sig med handling och röklukter. Ska bli jättekul att träffas igen, senast vi träffades var på mormors begravning i juli.

"Dagen pic", har dottern tagit ifrån ett hotellrum i Hongkong, skyskrapor överallt, men på taket till en byggnad finns det både en fotbollsplan och en basketplan, finns det inga parker eller grönområden så får man finna kreativa lösningar, man får använda ytor som finns till hands helt enkelt. Så får även vi göra, finna lösningar på problem även när vi ibland tror att det inte finns någon lösning. Man får inte bli blind för" träden"-problemen utan finna "skogen"- alternativa lösningar på olika problem. Kom ihåg att le ofta, då det smittar och vi får leenden tillbaka, precis som den stora reklampelaren på huset med en leende tjej. Kanske leendes över att funnit en yta för fotbollsspel eller basketspel mitt i storstaden?

torsdag 27 september 2012

Brända popcorn

Ojoj,, vilken kvälls avslutning familjen fick till igår. Sonen ville ha popcorn det sista på kvällen framför tv:n. Sagt och gjort, men medan han poppar tar micropop påsen eld!! Varning för ICA´s micro pop. Detta innan tiden hade gått ut. Stor rökutveckling inne i huset. Brandlarmet går och Securitas ringer upp genast. Maken förklarar att det är ingen fara. Men rökutvecklingen är stor och larmet går igång hela tiden. Vi öppnar nu samtliga dörrar och fönster i hela huset, men nu är det vindstilla ute så inget korsdrag för att vädra ut uppnår vi. Röken sticker i ögon och luftrör. Vi får gå och lägga oss till sist med öppna dörrar och fönster ut. Man sov inget vidare inatt. Men här är det inte slut. På morgonen fortsätter utvädrings attacken av maken. Då flyger en fågel in i huset, vår katt vaknar till liv och fångar fågeln.

 Maken får tag på katten som släpper fågeln. Fågel flyger iväg inne i huset och gömmer sig. Katten låses in ett rum och nu är det jakt på fågel. Maken och sonen som har studiedag får gemensamt försöka fånga fågeln som inte hittade ut trots våra fönster och dörrar står öppna. Vi har golv till tak fönster som fågeln försökte ta sig igenom. Till sist flög fågeln ut.

 Sedan åkte maken och hyrde någon form av röksaneringsmaskin som sprutar ut ozon för att neutralisera röklukten som satt sig i allt. Hoppas detta fungerar då vi får gäster imorgon som stannar över natt. Sedan berättar min sköterska idag på arbetet att hennes familj 2 gånger varit med om samma sak med ICA´s micro pop, att den tagit eld innan tiden gått ut. Så hon visste precis hur det luktar. Så ikväll får vi gå ut och äta med en god vän och hans barn, då man inte kan vistats i huset för närvarande och imorgon åter försöka komma i kontakt med ICA´s kundtjänst.

"Dagens pic" , en Stockholms skärgårds båt, när vi är allra längst ut innan det öppna havet. Den får symbolisera min makes kamp och arbete idag med rök, katter, fåglar, rök- maskiner. Själv gillar jag bilden, en strävsam arbetsbåt med skärgård och hav i bakgrunden.

onsdag 26 september 2012

Sikta mot toppen

Ledig onsdag, förutom att ge mig andrum i tillvarons livsmåsten så ger den mig tid att bara landa och reflektera. Jag gillar att tänka, fundera över små och stora ting. Inte så att man på något vis löser essentiella frågor i världen, men bara att få fundera över hur saker och ting förhåller sig till varandra är skön hjärngympa ibland. Det ger en också utrymmet att känna tacksamhet över små och enkla saker.

Min man som är en klok man på alla vis, jag har den största respekten för honom och hans resonemang runt olika saker, dessutom får man nog leta efter någon som är så allmänbildad som han är utan en akademisk examen i filosofi. Jag håller inte alltid med honom i det han resonerar om, men respekterar han så stort på det vis han resonerar runt händelser och människor. Nåja, det min man alltid brukar säga till mig om jag någon gång har synpunkter på hur någon annan person gör och dess möjlighet till det de ibland ger uttryck för. Ja då säger min älskade make så här till mig:

- Världen är full av drömmare, och om de inte fanns så skulle inga drömmar gå i uppfyllelse, varken möjliga eller omöjliga. Fanns inga drömmare så skulle vi inte ha uppfinningar som flygplan t.ex., det var säkert många som sa att det är inte möjligt, innan första flygplanet var uppfunnet. Lyssnade dessa människor på de som talade om för dem, att den drömmen inte är möjlig att uppnå så skulle inga människor pröva sin dröm eller tanke. Det finns massor av duktiga idrottare som lagt ner mycket arbete på att bevisa att de faktiskt kan t.ex. springa och slå världsrekord, hoppa högst i världen trots att människor i deras omgivnings sagt att det aldrig kommer att gå. Drömmar får människor att hålla ut i dystra miljöer och under usla förutsättningar, det är drömmen om en bättre tillvaro som får dem att blicka framåt. Ja, min make har rätt i detta och jag skäms över att jag i tanken försökt vingklippa någons dröm eller drömmar. Så snälla människor fortsätt att drömma och våga prova.

"Dagens pic", Burj Khaliffa, Dubai, världens nu högsta byggnad 828m. Här är jag på väg upp i tornet. En bit upp i vandringen till hissarna som skulle ta oss mot höjdpunkten, har man ett sikte mot toppen....
En bild väl överensstämmande med människors behov av drömmar, att våga.., att just sikta mot toppen.
Själv kom jag aldrig upp till toppen den dagen, efter 4 timmars väntan i hiss kön, kände jag att det får jag göra någon annan gång kanske...Sen är bilden vacker i sin komposition

tisdag 25 september 2012

Blöt tisdag

Ja, cyklade till arbetet i hällregn, inte det mysigaste trots helt adekvata regnkläder och stövlar. Nåja, jag kom fram torrskodd. Jag är faktiskt av den åsikten att jag skulle önska att det var sommar året runt. Jag har helt ärligt inte något behov av årstider som så många uppskattar. Jovisst tycker jag det är mysigt med jul, en dag över julaftonen sedan kan det kvitta. Vad som är härligt med mörker, regn och kyla? Ja det kan jag inte hitta på något bra med, som överväger en solig och varm dag. Jag kan bara inte klä mig tillräckligt varmt, så att jag blir upptinad inifrån märgen under höst och vinter. Denna period går jag alltid frusen. Snö är hemskt, visst det blir lite ljusare, som om det uppväger när man skall skotta sig fram till allting, allt är alltid slaskigt och sörjigt.

Jo, men barnen tycker det är så kul med snö, ja det är ju sant. Mot det kan jag inte argumentera. Ja, eftersom jag bor i denna del av världen så är det bara att gilla läget. Det eller att flytta utomlands till solen. Jag skulle faktiskt vilja göra det, men barnen har aldrig velat. Men maken och jag har alltid velat iväg. Så här är vi kvar tills vidare.

Nu är ju mycket bra med Sverige också, men inte vädret. Jag tänker på alla härliga människor som finns runt en. Vänner, familjen,bekanta och arbetskamrater. Den tanken värmer i alla fall upp en så här i kallt höstregn. Sen får man tända en brasa, värma upp bastun och längta efter nästa sommar helt enkelt.

"Dagens pic", Ja, den har älskade dottern tagit någonstans i Sverige. Troligen för att hon är en riktig liten godis råtta själv. Var bilden exakt är tagen vet jag inte, men som alltid i mina bilder så förmedlar bilden något till mig. Denna bild ger mig färger, ljus, glädje, sommar och dofter som kommer till mig.




måndag 24 september 2012

Hösten är här

Hösten är verkligen här, känns som om man blev lite snuvad på hösten. Blev mer som om man kastades in i ett mörkt och blött november direkt. I dag var det visserligen en solig dag men kylslaget.

Vi fick in utemöblerna idag efter mitt arbete, skönt teamarbete av mig och maken. Fick även en stor påse med fantastiskt fina kantareller av min fina sköterska idag igen. Fantastiskt av henne och hennes dottern att plocka och rensa svampen och sedan ge den till mig. Är så tacksam över det.

Arbetet flöt på fint idag och är glad över att ha roliga arbetskamrater och patienter. Ibland förgyller de min dag bara genom att vara härligt glada och trevliga, då är det lätt att vara glad och trevlig själv.

Varit en sväng och grattat en barndomskamrat som fyllde lite semi jämnt mellan två jämna årtionden.
Kul att träffas igen, vissa saker består fast att tiden går.

Nu blir det lite taco måndag och fortsatt läxor med sonen, vi har gjort läsläxa, engelska läxa och kvar är nu matteläxan. Matten börjar bli lite knivig nu redan i årskurs sex, men tur att maken är hemma denna veckan också innan han far iväg utomlands igen så att han som är matte geniet i familjen kan ta detta med sonen.

"dagens pic", VIP rummet på en Iransk restaurang i gamla Doha, jag är så imponerad av allt mosaik arbete, har aldrig sett så mycket arbete och fina detaljer i en ren färgexplosion. Otroligt vilka hantverkare och konstnärer det finns ute i världen. Valde denna bild idag av två anledningar,dels för att jag ville lätta upp höstmörkret men även förmedla en festkänsla för väninnan som fyllde år och är krasslig ordentligt i ryggen.

söndag 23 september 2012

Kylig söndag

I går kväll for 3/4 delar av familjen till Linköping och tog in en natt på hotell. Vi kom upp sent på kvällen,då maken och sonen hade sin golftävling och funktionärs insats på pingisen. Jag blev inte sekreterare utan hamnade i kiosken. Nåja anledningen till Linköpingsturen var att maken tidigare i år i födelsedags present av vänner och familj hade förärats en formel racing school dag med teori och bankörning. Denna bankörning startade 7.30 på morgonen och vi har ett par timmars körning till Linköping därifrån vi bor, så valet var lätt. Vi åkte kvällen innan och tog in på hotell. Väl framme köpte vi med oss det grymt äckliga Mc Donalds mat in på rummet, satte på  medhavd film och myste, verkligen myste. Jag hade med mig en flaska rött och ett riktigt vinglas, så jag unnade mig två glas till Kycklingburgaren.

Måste säga att Linköpingsbor verkar enormt trevliga. Man kände sig så väl bemött på hotellet när vi checkade in på kvällen och lika härligt bemötta när vi checkade ut på morgonen. Man blir glad av att träffa härliga människor. Ute på racingbanan blev vi också så otroligt varmt välkomnade och omhändertagna, fast det bara var maken som skulle gå racing skolan så togs sonen och jag omhand på bästa sätt med fika och leende personal under hela dagen som varade fram till 17.00, i en antarktisk kyla ute vädermässigt, men inget regn i alla fall. Så jag bestämde mig på stående fot, Linköpings människor är gemytliga människor. Hit kommer jag gärna igen. ( Maken med tror jag, för han var så glad över sin upplevelsepresent och så tacksam för att våra vänner och släkt gjorde denna upplevelse möjlig för honom)

"Dagen pic" Museum of Islamic art, Doha,Qatar. Bilden är ögongodis för mig med linjer och former. Hela byggnaden är en upplevelse. Gillar de naturliga och harmoniserande färgskalan samt ljuskällan som tycks sväva fram. Här mötte jag en lokal kvinna och vi har fortfarande kontakt med varandra. Vi kommer ifrån olika bakgrunder, olika religioner men fann varandra. Vi är lika gamla/unga? Vi har barn, men lever 2 olika liv. Men så nära vi kom varandra, och vi har skrattat och pratat förtroliga och personliga saker. Jag kommer nog upprepa mig i evinnerlig tid, men människor är fantastiska. Vi behöver inte tycka lika men att respektera ömsesidigt gör att man berikas och känner en sorts ödmjukhet. Ja, det är stort.

lördag 22 september 2012

Planering ett vara eller en icke vara?

Lördag, vad händer idag? Tja sonen, maken och sonens kamrat spelar golftävling, sista för säsongen.
Detta ledde till att jag kommer att hjälpa till på sonens pingis klubbs tävling som sekreterare. Suck, ja sonen tävlar ju inte själv då han som sagt tävlar en golftävling. Hur blev det så här då? Ja, maken skulle agerat domare på pingistävlingen, maken kommer då på att han också spelar golftävlingen. Frun, dvs jag, har aldrig spelat pingis och kan inte agera domare men en kontakt med pingisklubben ger att frun är ju skrivkunnig så hon kan agera sekreterare istället, fram till efter midddagen då maken sluter upp och är domare, jag får tänka att det blir spännande att lära sig lite om pingis!

Efter golftävling och pingistävling så åker maken,sonen och jag till Linköping där maken skall få ta del av sin 40 års present på söndagen. Maken skall köra formel race, en heldag med körning och teori. Detta var den bästa present han kunde fått av sina vänner och han har sett fram mot detta och är så glad att det blev ett tillfälle att verkligen utnyttja presenten som han fick i mitten på Maj detta år. Men p.g.a. sitt arbete där han befinner sig utomlands ofta har det varit svårt att få till ett tillfälle som stämmer överens med utbudet och makens perioder hemma i Sverige. Vi åker upp på lördag kväll och bor på hotell då det börjar så tidigt på söndagen. Gläds åt detta för min make som jag vet längtat efter denna händelse.

"Dagens pic", är när vi kör över Queensboro bridge och lämnar Manhattan på väg till flygplatsen hem till Sverige i tidig morgongryning. I flod deltat ligger ön Roosevelt Island med sina lummiga träd mitt i NY's intensiva brus, byggnaden man anar i bild är Goldwater Hospital och är ett "mentalsjukhus" med det fina engelska epitetet " Mental health service" låter mycket bättre än den svenska översättningen, håller ni inte med? Inga broar angör denna ö, så jag antar att all transport till och från ön sker med båttrafik. Här har dottern ännu en gång fotograferat med sitt estetiska sinnelag. Jag gillar här färgkompositionen men även skyskrapornas linjära regelbundenhet mot vattnet och de rundade formerna på träden i förgrunden. Det stilla vattnet ihop med de spretande molnen ger mig ett stillsamt och rogivande välbefinnande.

fredag 21 september 2012

Tusen och en natt

Fredag och en ledig sådan. Börjat den med en fantastiskt skön morgonpromenad med lilla söta grannhunden. Frisk och härlig Septemberluft, har för första gången denna höst tagit på mig vantar.
Funderar över dagens upplägg. Medan jag funderar unnar jag mig en långfrukost. Lyx, och inte speciellt dyrt.

 Inser att jag behöver nu ta in utemöblerna för vinterförvaring, får väl torka upp sin morgondagg så kanske man kan ta sig an dem. Hur många gånger satt vi i dem i år? Runt det stora matbordet 2 gånger, i rotting gruppen kanske 4 gånger. Förra sommaren var det nog inte mer heller. "Mycket väsen för lite ull, sa han som klippte grisen". Tänker på hur man släpar ut allt inför sommaren, hur altan tvättas och oljas in, hur utemöbler tvättas och oljas in.. och sedan ingen sommar att njuta av ute sen är det dags att ta in allt igen. Haha, ja men hoppet lever alltid. Det är väl det som är det fina.

Tänker också på min svägerska som gick bort alldeles för tidigt i cancer. Så ung och så tapper in i det sista. Idag för 4 år sedan satt jag hos dig och höll din hand medan du fick frid och lämnade dina plågor. Tänker mycket på dig! Tänker mycket på alla dem som förlorat någon, deras sorg,deras längtan. Får man leva blir man äldre, det är ju en "biverkning" av livet, inte ska vi då beklaga oss över att vi åldras utan vara tacksamma för det. Det är många som aldrig får åldras, som min svägerska, som min mamma som också dog ung i cancer, båda var mammor som lämnade små barn kvar efter sig.

 Små barn som får växa upp utan att ha sin mamma hos sig, mammor som inte får vara med och glädjas eller vara där och trösta, små barn som får änglamammor. Tänker på hur svårt det är att vara mamma och stå inför vetskapen att jag inte kommer kunna vara med i mitt barns dagliga liv. Men mammor ni är med, varje dag och alltid. I våra tankar, i våra rörelser och ansiktsdrag. Idag tänker jag på er mammor som gick bort mitt i livet, och alla andra med som gått bort men idag är det lite mer en mammadag för mig personligen men en förlust av någon älskad är alltid en stor förlust och sorg,någons barn, mamma,pappa,make,hustru,mormor,morfar,farmor,farfar, någon nära vän, alla är ni saknade av oss som är kvar i detta liv. Tills vi möts igen,för det tror jag vi gör.

Så "dagens pic", tycker jag passar in stämningsfullt med denna dag för mig. Skymning över Moskén i Abu Dhabi när vi passerar över bron. Vackra färger, vackra former och ljuset som är stämningsfullt som tusen och en natt.

torsdag 20 september 2012

Nya betygssystemet-bra eller anus?

Nyss hemkommen ifrån ifrån klass samtal på sonens skola. Det är dags för 6:e klassare att få betyg.
Säger om Filip och Fredrik i något program, bra eller anus? Klart att någon form av bedömning behövs tycker jag, men kom igen Björklund? Frågan är om jag inte lämnar det blå blocket efter detta.

Ni som har barn i skolan nu speciellt i 6:an där de för första gången skall få betyg och dessutom med en endast en 1- årig läroplan bakom sig i bagaget men värst är väl att nu är det inte prov som avspeglar barnets kunskap mer än på nationella prov, nej nu ska man få betyg A,B,C,D,E och ej godkänd betyg F samt betyget -, dessa bokstavsbetyg grundar sig nu mestadels på HUR eleven kan prata och agera i klassrummet. Självklart viktigt, men när jag frågar skolans representanter i "hur man bedömer presentation utan att ens personlighet blir bedömd" så är det inga problem, det är heller inga problem att hjälpa en t.ex. blyg elev att lättsamt prata inför grupp, för si om man inte kan det så spelar det ingen roll hur stora kunskaper en elev har i området. Att flickor skulle gynnas av detta står utan alt rimligt tvivel då de utvecklingsmässigt ligger 2 år före utvecklingen jämfört med pojkar i samma ålder fram till 20 års ålder. Men eftersom vi är individer så finns det ju självklart även flickor som lider av att tvingas inför grupp göra prestationer inför andra precis som det kommer finnas killar som kommer att prestera fint inför grupper, men de är undantag. För mig liknar det en bedömnings sport, för hur bedömer man rättvist en aktivitet av en person under lektionstid för inte blir väl en lärare påverkad av att barnet har en besvärlig förälder (mig t.ex.) ? På min fråga hur skolan utbildar barn i retorik, var det inga problem. Nåja den som lever får se. Jag mår vara stock konservativ men var vad det för fel på siffrorna 1-5? Nåja, jag sa vad jag tyckte och jag kommer fotsätta tycka. Ja sägare kommer aldrig driva en utveckling framåt och att lisma och smöra , ja det är inte min grej heller,tyvärr, men min älskade make är en stor diplomat och han kan ibland kompensera sin frus stridsvagns egenskaper.

Ja, avslutar med lite lättare funderingar.  "Dagens pic" ordet för att ironisera de karbonmänniskor jag känner ett lätt släng av...tja snällt sagt på svenska ,enkelspårigt, är en härlig form och färg. Går bilden upp eller går den nedåt? Vad är det? Härliga former och färg. Bilden gör något med en, håller ni inte med? Något känner man, man tänker till. Bilden är tagen under en resa med maken till Abu Dhabi och på hotellet vi bodde, Emirates Palace. De har en otrolig arkitektur och obegränsat med pengar som de verkligen har spenderat i detta 7-stjärninga hotell. För övrigt endast 2 hotell i världen som lyckats med att få 7-stjärnor. Burj al Arab är det andra tydligen (bilden från igår). Tack vare min makes arbete har vi fått förmånen att under några års tid få bo på deras hotell. Bilden visar en av trapporna mellan våningarna och här har dotter riktat kameran upp mot taket och kupolen och man ser det slingrande trappräcket. Bilden från idag och den igår har min älskade dotter tagit. Hon har uppenbarligen en konstnärlig ådra och känsla för estetik. Tar många fina bilder. Duktig tjej.

onsdag 19 september 2012

Burj al Arab


Ledig onsdag, fantastisk förmån så länge det varar. Härlig om än lite blåsig dag. Fått städat lite i huset, varit till miljöstation och slängt kartonger och dylikt. Har även haft äran att få ta promenader med grannens söta hund, skönt då man kommer ut och igång på morgonen speciellt. Sedan det vanliga och föga upphetsande med att köra lite tvättmaskiner och diskmaskiner. Men ska inte beklaga mig då jag har ledig tid regelbundet i arbetsveckan och hinner med detta istället som förr, då jag arbetade heltid och pendlade 10 mil till arbetet varje dag. DÅ var det kämpigt att få ihop dygnet och orken och kanske framför allt lusten till att orka göra något. Nu är jag faktiskt piggare och helgerna är fri tid. Jag är medveten om att alla kan inte göra så här, men nu fick jag möjlighet och är så tacksam över det. Sedan vet man aldrig hur länge något är beständigt, så är det men fram tills det blir någon ändring är jag så tacksam över mina lediga dagar och njuter av dem.

Vi alla borde vara mer tacksamma över enkla små saker, vi glömmer av det så ofta i vår hets över att skaffa hög levnadsstandard, över att se perfekt ut, över att vi måste vara hälsosamma träna och äta rätt,vi ska ha rikt socialt umgänge och vi ska göra karriär och arbeta heltid, vi ska baka och laga vår mat själva, hel eller halvfabrikat är stora no no. Jag har satt ner foten, jag vill leva och njuta av livet medans jag fortfarande har det. Av naturen har jag tacksamt nog fått en kropp som är anständig, en akademisk utbildning har jag skaffat mig. Jag äter det jag tycker om och jag dricker det som är gott. Tar gärna ett glas rött till kvällsmaten dagligen och gärna tillsammans med vänninan, för mig livskvalite. Precis som min ledig tid ger mig livskvalite.

 Jag gillar vackra ting, jag gillar framför allt vackra och personliga ting. Jag kan visst attraheras av flärd och lyx men inser mer och mer vad riktig lyx är. Tid för att leva med sina nära och kära! Inga pengar i världen slår det, pengar måste man ha så är det, men viktigast måste vara att kunna äta och bo . Men jag tror att vi alla skulle nog ha lite mer av annat än fina märkeskläder och designmöbler. Jag gillar vackra ting,former och färg. Framför allt tilltalas jag av funktionalism. Bilden visar insidan av seglet i Burj al Arab i Dubai. Tycker det är så vackra linjer och former när man tittar upp i seglet. Detta har jag min älskade make att tacka för, för utan honom och hans arbete hade jag aldrig fått uppleva så många spännande länder och miljöer som jag faktiskt fått förmånen att göra under våra år. Det är ju den "riktiga lyxens värld" men lyxen är ändå det kulturen berikar en med och att få vara med på resor som ger upplevelser. Inte för mig dessa ständiga vitmålade karbonkopiors hem/wannabe hem/ klipp och klistra katalog hem som finns i hundratals bloggar utan själ och liv, fint javisst men otrolig trist.

tisdag 18 september 2012

Skön kväll

Ja, hösten rullar på. Naturen är börja anta olika vackra färger. Denna påfågel mötte mig härförleden i all sin prakt, hur kan naturen skapa något så vackert? Fulländat,verkligen, så att man tappar andan. Denna bild får ironisera de moderna slätstrukna kopieringsbloggarna där fenomenet med att man tycker sig bära den mest ultimata märkesmundering, ofta en "halshuggen" bild på sig själv i spegeln eller med en nedåtriktad bild över sin fantastiska märkesattribut där man ser fötterna med så klart några "märkesvärda" skor. "Bloggarna"talar snällt om precis sin hela anmärkningsvärda mundering i detalj vilka märken och attribut de visar upp sig i, precis som en vacker påfågel som breder ut sitt pampiga fjäder och plym verk. Dessa karbon människor ( kallar dem så för de se precis likadana ut på både deras klädval,märken och deras "hem") de kallar det " Dagen pic" haha, ja har inte världen större bekymmer än att man behöver skapa en dagens bild av sitt klädval för dagen och detta med att visa upp det på bild för att kunna mätas med andra osynliga tävlande i denna okända gren som tydligen vinner mark i bloggvärlden. Egentligen är det väl härligt att det är enda bekymret man har i sin tillvaro, och att man orkar lägga energi på att få andras gillande i sådan infam omfattning. Ja för utom att ondgöra mig över "tombloggar" precis som min egen är,( det gör jag ingen hemlighet av)så har familjen avrundat kvällen hos våra goda vänner och grannar. Jag kommer inte utlämna mina närmaste med namn eller som de gör i fantasibloggvärlden, ge dem en stor versal. Våra otroligt fina vänner skämde bort oss med väldig god kvällsmat, dryck och vi avrundade med lite lösgodis och härligt prat.Sonen har tränat och vi avrundade med läxor. När sonen nu lägger sig kommer jag och maken lägga oss i varsin soffa och sätta på något på tvn och slumra in till. Enkelt? Javisst!Lyxigt? Absolut!Tråkigt? Inte alls.

måndag 17 september 2012

Herr kantarell



Mmm, titta vad min goda sköterska hade plockat till mig! De som känner mig vet att jag aldrig går i  skogen, brukar skoja och säga " att det är så besvärligt att gå med högklackat i skogen". Nåja blev väldigt glad över kantarellerna som dessutom var rensade och klara att förvälla och sedan steka på och ätas över rostat bröd. Fanns så mycket att jag även kunde frysa in och njuta några gånger till. Vilken vardags lycka! Maken som är hemma från sitt utlandsarbete nu i 2 veckor, lagade kvällsmaten sedan, oxrullader i en fantastiskt god sås och en  upphottad köpgratäng. Ja, gratängen gick att överleva på även om en hemmagjord nog är godast, men så är det när timmarna efter arbetet ska räcka till övriga famljelivet också. Ska passa mig för att visa upp fantastiska matarrangemang på bild med diverse vinflaskor för att skylta hur "perfekt" och lyckad jag är som kan laga så god,fin,nyttig mat. Kommer inte hända,jag lovar att svampen som kom på bilden var bara för att jag blev så glad över den, stekt i en stekpanna och inget arrangemang runt den för att se ut som en inredningsdekor i min fantastiska låtsasvärld med "rätt märke på stekpanna" och med en trevlig inredningsbakgrund som man egentligen vill visa omgivningen. Nej, jag gillar så klart vackra ting och lagom städat men har börjat tycka att dessa perfekta hem och människor i dessa miljöer är lite skrämmande, så bara för att ha en motvikt till det så vill jag bara ha en alldeles vanlig och lagom trist "Svensson" blogg om hur livet oftast ser ut för oss,vanliga " dödliga" och det livet är faktiskt inte så dumt utan riktigt härligt oftast. Ledsamheter händer oss alla, så låt oss där i mellan olika bekymmer faktiskt njuta av det vi har även i all enkelhet och uppskatta saker i all sin enkelhet. Alla goda upplevelser måste inte bara vara häftiga och stora eller dyra även om de också så klart kan vara det. Nej, låta oss njuta av livet när vi är mitt i det och uppskatta det vi faktiskt har i vår strävan efter mer.

söndag 16 september 2012

En vanlig Söndag

Ja, så var helgen till ända.En lugn och skön helg med inga speciella händelser som går till historien.
Träffat goda vänner igår över lite medköpt Kina mat. Tittade på deras lilla söta nyförvärv till hundvalp. Inhandlat kläder till sonen som växer oss ur huset. Precis som det ska vara. Nu färdigställa inför nästa veckas bestyr. Tvätta,plocka fram kläder inför morgondagen till sonen. Fixa matlåda till mig. Pratat med väninnan som bor granne med mig och vi tog oss ett glas rött. Ja,sonen har varit på lite träning också. Ett helt vanligt hederligt "Svensson liv" alltså. Är väldigt glad att ha ett bra och skönt liv med vänner som berikar och tillför och likadant med min familj. Förstår att jag är lycklig över detta. Kanske låter trist för många,men det är väl just så livet ser ut för oss många. Det är fantastiskt att får ha det så,då livet lätt är föränderligt för oss alla. Jag tror att vi många gånger glömmer av att uppskatta just det enkla vi har för stunden. Jag tror också att många medvetet och framförallt omedvetet jämför oss med andra, jag ser så många  "bloggar" som man lika gärna kunde lägga ett karbon papper imellan. Man klipper in fina,likartade bilder av perfekta vitmålade hem. Alltid likadana,alltid välstädade som om inga människor lever och verkar i dessa miljöer. Man har så välartade familjer att damm och stök finns inte i tillvaron och finns de är de så välartade att man leker stillsamt och lämnar inga spår av sig. Man har  även så uttrycksfulla ord för sig att man verkligen vill betona hur fiiiint de tycker de har det. Är faktiskt trött på dessa styrkeuttryck och den ytlighet och innehållslöshet det ger tecken för. Jag tror på fullaste allvar att varje person och varje hem har sin egna stil och att man är överlag ganska nöjd med den. Det man kan vara säker på är att " It's a trend,it's vill end", fram för  mer personliga hem och åsikter tycker jag, visa er och inte en önske fasad eller drömfasad. Så tycker jag och därmed behöver ju inte alla tycka som jag, det är ju det som är det fina med att vi är olika som människor och individer.