onsdag 26 september 2012

Sikta mot toppen

Ledig onsdag, förutom att ge mig andrum i tillvarons livsmåsten så ger den mig tid att bara landa och reflektera. Jag gillar att tänka, fundera över små och stora ting. Inte så att man på något vis löser essentiella frågor i världen, men bara att få fundera över hur saker och ting förhåller sig till varandra är skön hjärngympa ibland. Det ger en också utrymmet att känna tacksamhet över små och enkla saker.

Min man som är en klok man på alla vis, jag har den största respekten för honom och hans resonemang runt olika saker, dessutom får man nog leta efter någon som är så allmänbildad som han är utan en akademisk examen i filosofi. Jag håller inte alltid med honom i det han resonerar om, men respekterar han så stort på det vis han resonerar runt händelser och människor. Nåja, det min man alltid brukar säga till mig om jag någon gång har synpunkter på hur någon annan person gör och dess möjlighet till det de ibland ger uttryck för. Ja då säger min älskade make så här till mig:

- Världen är full av drömmare, och om de inte fanns så skulle inga drömmar gå i uppfyllelse, varken möjliga eller omöjliga. Fanns inga drömmare så skulle vi inte ha uppfinningar som flygplan t.ex., det var säkert många som sa att det är inte möjligt, innan första flygplanet var uppfunnet. Lyssnade dessa människor på de som talade om för dem, att den drömmen inte är möjlig att uppnå så skulle inga människor pröva sin dröm eller tanke. Det finns massor av duktiga idrottare som lagt ner mycket arbete på att bevisa att de faktiskt kan t.ex. springa och slå världsrekord, hoppa högst i världen trots att människor i deras omgivnings sagt att det aldrig kommer att gå. Drömmar får människor att hålla ut i dystra miljöer och under usla förutsättningar, det är drömmen om en bättre tillvaro som får dem att blicka framåt. Ja, min make har rätt i detta och jag skäms över att jag i tanken försökt vingklippa någons dröm eller drömmar. Så snälla människor fortsätt att drömma och våga prova.

"Dagens pic", Burj Khaliffa, Dubai, världens nu högsta byggnad 828m. Här är jag på väg upp i tornet. En bit upp i vandringen till hissarna som skulle ta oss mot höjdpunkten, har man ett sikte mot toppen....
En bild väl överensstämmande med människors behov av drömmar, att våga.., att just sikta mot toppen.
Själv kom jag aldrig upp till toppen den dagen, efter 4 timmars väntan i hiss kön, kände jag att det får jag göra någon annan gång kanske...Sen är bilden vacker i sin komposition

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar