Höstlov

Idag är jag ju ledig och barnen har höstlov, så maken och jag tog med sonen och hans kamrat till Skara Museum där de hade nedsläckt medeltidsvandring i deras källare. De har i källaren en medeltids utställning permanent då staden har en gedigen historia ifrån den tidsepoken. En stor eloge till museet  som anordnade detta. Man påbörjade vandring genom att åka hiss ned i källaren och därefter fick man med ficklampor följa fluorescerande pilar i golvet, man hade också interaktiva människor klädda tidsenligt som ur mörkret klev fram, det var munkar, riddare en biskop, en pestsjuk tiggare och en arbetande kvinna i ett litet hus. Barnen var lite skräckblandat förtjusta. Sonen försökte spela "Allan" för att inte visa att han var lite rädd. Efter turen så fick barnen fika, allt detta för bara 20 kr och sedan gick vi på utställningen museet hade för närvarande. Den hade en om djur framställda av recyklat material av Erik Langerts djuriska park. Så fint gjorda, skickligt må jag säga. Sedan tittade vi på skelett från utgrävningarna i Varnhems klosterkyrka runt 2005.

 Jag älskar historia, tycker det är så fascinerande att se hur de levde förr och hur de gjorde då. Sedan tog vi en tur till Skara domkyrka och gick in i den en stund och tittade, den är ifrån  1100- talet e.kr, det står tydligt på anslag uppsatta i kyrkan " inga telefoner påslagna" så när jag går där så ringer det i  min telefon, hm lite pinsamt men det var väninnan som tappat en kopp kaffe över sig på arbetet och behövde skjuts hem då  stackarn var blöt i hela rumpan. Så vi åkte iväg och hämtade upp henne på vägen hem mot vår stad. Trevlig dag och tack och lov så är det lite blida idag och inte minusgrader. Man får nöja sig med det i väntan på varmare årstid.


"Dagens pic"- Vittorio Emanuele II Gallery- Milano. Vacker kupol 47 meter upp, den är en åttahörnig kupol i glas och järn, då den byggdes 1865-1877 var den först i sitt slag. Den tog 12 år att bygga och 2 dagar innan invigningen skulle arkitekten Giuseppe Mengori betrakta sin skapelse uppifrån men ramlade ner och dog. Denna modegalleria i Milano har fått sitt namn från Italiens första kung Viktor Emanuel II, som var kung 1861-1878. 1966 restaurerades golvet under kupolen med en sällsynt mosaik som avbildar 4 stadsvapen ifrån Italienska städer. 1) Vargen ifrån Rom, 2) Korset ifrån Milano, 3) Liljan ifrån Florens, 4) Oxen ifrån Turin. Sägnen säger att det ger tur att rotera på oxens bild 3 varv på ett ben. Ja, det visste jag inte när vi var där för då hade jag säkert provat att snurra. I denna galleria finns bara Top fashion designers så för min del var det bara fönstershopping och titta på den vackra arkitekturen som gällde, men njöt av det med.

Katten och råttan!

Ännu en kall dag till ända! Idag var det så kallt men framför allt halt. Gillar inte denna årstid alls, vill bara snabbspola fram till vår och sommaren. En riktig sommar då. Inte en som den som vi hade i år. En kollegas sköterska cyklade idag omkull på väg till arbetet i halkan. Hon fick åka vägen över akuten för en check up, stackaren men som tur var gick det bra för henne trots en ordentlig svullnad i huvudet. Jag måste bli bättre på att använda cykel hjälm.

Efter arbetet så var det lite mindre halt att cykla hemåt, där plockades jag upp av maken och så körde vi och lämnade sonen på hans träning. Medan sonen tränade så åkte vi på husvisning med en mycket god vän och svärföräldrarna mina var med på visningen. Vi var bara lite dåliga rådgivare till vännens eventuella husköp medan min svärfar var experten som skulle se om huset var ok. Huset var väldig mysigt och fint med en SPA avdelning i källaren och dörr ut mot ett trädäck i flera nivåer med ett nedsänkt jacuzzi bad med 37 grader i temperatur året om. Utsikten ifrån andra våningen var vidunderlig över staden och berget vi ligger mot. Vår vän vill ha huset  iallafall, men måste sälja det huset han bor i nu. Lyckligtvis har han en köpare på sitt nuvarande hus bara denne spekulant får sitt hus sålt på annan ort. Ja, lite som katten på råttan och råttan på repet eller vad är det man säger?

Sedan åkte vi till kvarterskrogen och åt varsin pizza och för min del ett glas Rioja till den.
"Dagens pic"- Spanien någonstans, en torr äng med ett hus i bakgrunden. Vill bara ha lite värme nu!

Vintertid

Då har vi ställt om klockan till vintertid. Visserligen "fick" man sova en timme extra på morgonen men jag föredra att ha det som det är. Varför hålla på med denna timme än hit och en dit? De flesta tycker ju inte om det, vi far illa och djuren far illa. Kan någon berätta varför man införde detta elände hos oss? Trist att det mörknar medsamma när man kommer hem ifrån arbetet.

Sonen, har höstlov denna veckan och maken är hemma med, vad tråkigt det är att själv gå upp tidigt på morgonen.

Skönt att dagen rullat på snabbt, känner mig trött nu när mörkret kommer så "tidigt". Hm, vad ska man äta till kvällsmat? Vad finns att äta? Känner inte för att åka upp på mataffären nu, vill bara tända brasan, ta en filt och slappa i soffan kanske slå upp ett glas rött att värma sig med och titta på någon lättsmält komedi. Gillar just nu en brittisk serie som heter " how not to live your life " går på tv 4 komedi. Så kul och klockren. Britter är utmärkta på deckare och komedier.

"Dagens pic"- Skidbacken inne i Dubai mall, innehåller korgliftar, rodelbana, backe för att hoppa med bildäck mm. Håller alltid -4 grader celsius ungefär. Den anläggningen är stor, backen är runt 400m lång och har skidinstruktörer. Otroligt! "Mitt i öknen", skulle aldrig betala för att åka skidor där, jag är ju där för värmen. Men den är välbesökt både av den lokala befolkningen och turister.

När temperaturen är...

Med risk för att upprepa mig, trots säsong, - Kallt, kallt hur skall man klara av vintern i år igen?
-4 grader vid 09.00. Brrr köpte en fin och tjock dunparkas i rött till sonen i förrgår, har nu försökt få sonen att låta mamma få den istället, men icke säger sonen. Bara tänkte att mamma som alltid fryser kunde ta den, då sonen när han fick jackan i rött sa -" Rött! Det är ju en tjejfärg", men efter sonen haft den, har han tydligen ändrat uppfattning när mamma också ändrade uppfattning om vem som bäst behövde jackan. Jag köpte den i rött till sonen då jag tyckte att svart var så mörkt, nu när årstiden är så mörk och då tyckte mamma att om sonen har rött så syns han bättre i omgivningen också, samt att sonens pappa också tyckte den röda färgen var roligare. Så klart sonen skall ha sin jacka, bara skojade, men den ser onekligen skön ut. Hur skall det bli när temperatur ramlar ner mot minus 10-15 grader? Tur att jag har en riktig pälskappa då, vet att det är känsligt, men inget värmer så som en päls. Pälsen var en gåva för länge sedan, men är ju så opolitiskt korrekt att använda nu.

Jag menar, djuren är ju redan döda och då är det väl bättre att använda sin päls? Sedan blir man ibland påhoppad av någon som inte gillar att man har döda djur på sig, men så tittar man på personen ifråga och konstaterar "- Ja, och de läderkängorna och ditt läderbälte kommer inte ifrån djur? Ditt gröna/blå hår innehåller inga miljöförstörande kemikalier?" Jag menar bara att man kastar inte sten i glashus. Man ska absolut värna om djur och miljö, men lite nyanserat tack. Vad är mer naturligt än djur då? Sedan ska djurhantering vara "human", djuren ska ha det bra med plats, motion, föda och tekniken skall vara skonsam när djuren sedan avlivas, det är viktigt. Jag vet att detta är en känslig fråga och alla får tycka om det vad de tycker, som i  allt. Rätt eller fel? Ja, det blir ju i betraktarens ögon. Däremot avskyr jag militanta aktivister som tar sig rätten att förstöra för andra och hävda att just deras åsikt är den enda. Som att slå in fönster och förstöra i "reclaim the city" aktioner eller spruta färg på de som bär pälsar eller släppa ut minkar ifrån deras minkfarmar så att djuren istället fryser ihjäl, svälter ihjäl, stressar ihjäl sig eller bli påkörda. Det är inte begåvat enligt mig.

"Dagens pic"- Katedralen II Duomo i Milano för ett antal år sedan. Tog 500 år att bygga. Byggdes 1300-1800 talet. Är den 3:e största katedralen i världen och den näst största gotiska katedralen. ( Rom och Sevilla är större, och Sevilla är den största gotiska). Den har 52 pelare som representerar årets 52 veckor, 135 st spiror och ca 3500 statyer. Imponerande vacker. Men när vi var där så var det tyvärr stängt från att gå in i katedralen som är öppen dagligen annars med fritt inträdde. Milanofolket var annars inget roligt folk tycker jag. Väldigt snorkiga i affärerna och ingen service på hotell eller restauranger. Kanske hade vi bara otur, men senare har jag hört att just milaneserna är lite "fina i kanten". Så kanske det var, och vi var inte fina nog, kanhända!

Divine

Gårdagen var så rolig, tacotabberaset blev jättekul. Vi spelade kort till långt in på småtimmarna. Även min far hängde med länge innan maken behövde köra honom till hans boende för att far helt enkelt blev för trött. Jag är inte uppväxt med kortspel så för mig är detta en ganska ny upplevelse. Kan ju inte ifrågasätta regler och regler som tycks uppstå utmed spelets gång, men det stoppade mig inte. Var jättekul med både spansk skitgubbe och poängpoker. Det spel jag kunde lite, var något som heter "finns i sjön", men när jag föreslog det skrattade de runt bordet och sa att det spelade man med barn. Så vi spelade och som sagt det gick bra för mig då, vann flera gånger. Vi spelade inte om några pengar utan enkom äran. Vi gestikulerade så vilt att rödvinglas for iväg och lackerade vår vita vägg med rödvin, men det gick att torka bort det mesta som tur var, tittar man noga så kan man ana fläckarna idag. Men so what. Kul hade vi och trevligt.

Sovmorgon blev det idag och sedan lite fika på stan med goda vänner. Idag är det tydligen halloween. Små söta grannbarn kommer och knackar på dörren med "trick or treat" och utspökade jättesött. Hoten känns inte så farligt, men vem vet de kommer ju att växa upp, så det är bäst att stå på god fot med dem ifrån början så jag väljer godis! Hm, då ser jag att maken och sonen mumsat i sig friskt ur godisskålen men de söta små spökena nöjer sig med godiset som ligger där i. Tur det!

Nu ikväll är vi överbjudna till våra nära och kära grannar och tillika vänner för kvällsmat hos dem.
Kommer bli mysigt.

" Dagens pic"- Champagne skåpet i topprestaurangen på hotell Burj  al Arab i Dubai. Mums!! Älskar champagne men får alltid huvudvärk av det, aldrig av rödvin men av detta. Maken hävdar att det är dosberoende, dvs att när jag dricker champagne dricker jag så mycket mer än av ett fylligt rödvin. Det är nog så sant så kära make. Där uppe i restaurangen dryga 200m upp med en mycket avancerad serveringsteknik när champagnen konstfyllt slogs i våra glas smakade det mer än bra, det smakade gudomligt. Gillar ni champagne klicka på bilden så kommer de fina årtalen upp i bildens förstoring.

Road to Winter

Veckans andra dag är här. Fredag! Bjöd på en antarktisk kyla efter gårdagens köldknäpp. Igår kom det snö/hagel och tydligen även åska. Åskan hörde jag inte men både grannfrun och maken hörde det. Måhända att åskan var lokalt på det ironiserande namnet "Sunny Road" där vi bor. Ja, gatan heter inte så egentligen, bara ett arbetsnamn jag och grannfrun har på gatan. Då vi trivs och har det bra här, känns gatan solig men ironin var att igår stämde det inte alls.

Men vädret är ju enligt kalender och plan, så egentligen skall man ju icke förfäras, men det gör jag. Min kropp är inte byggd för kyla. Jag är född på fel plats. Securitas är här just nu och servar larmet. Batteribyten pågår i larmsatserna. De var här för någon vecka sedan och bytte batteri i en enhet men hann bara lämna huset så larmade kontrollpanelen att det var dålig batterinivå. Men tur att det blev en genomgång idag, de upptäckte att brandlarmet var programmerat med fördröjning samt att någon sladd i garaget var för kort och på väg att gå av, så det var ju trots allt bra då att de kom en gång till även om man fick betala en slant för den underhållningen.

Ja, kvällens plan lyder som följer: Swedish taco evening! Tacos på fredagen har blivit något av ett obligatorium, så vi håller oss i det ledet. Så min far skall vi hämta så han får komma hemifrån lite från sitt serviceboende och sedan ska våra fina grannar komma över. Blir en bra fredag.

Kul, idag ringde en till makens f.d spelkollegas fru till mig. Hennes make är i Japan just nu och vi hade ett härligt samtal om hur livet förändras och ibland förändras ofrivilligt men att ur allt kommer en erfarenhet och vishet med det också. Denna fru är alltid så härligt positiv och låter glad även i tuffa situationer. Hon har själv varit mycket sjuk och dålig ( mår nu mycket bättre) men trots detta så beklagade hon sig aldrig utan lät glad och positiv. Sedan ska man absolut prata om man mår dåligt och stöttas om det behövs, det var inte det jag vill säga utan mer att vissa människor sprider energi precis som det finns andra som tar energi. Lite som att se om ett glas är halvfullt eller halvtomt, samma sak men två olika förhållnings sätt.

" Dagens pic"- Vintervägen vi slagit oss in på, på denna sidan jordklotet. Bara vänja sig och rusta sig för det. Bilden är ifrån Norge, då maken med vän och våra barn är på väg för sin skidåkning. Off and away och handla för det stora taco tabberaset i kväll.

Two to Tango

Vilken dag! Hur viktigt är inte kommunikation? Speciellt att den går åt två håll. Idag vart det lite jordbävnings varning på arbetet. Problemet är våra inbjudningar till träffen för kollegor i staden. Vi har ju slitit för att få ut inbjudningarna i word ifrån min appledator. Sedan började tiden rinna iväg för oss med att få ut inbjudningarna. Vi löste detta förrgår kväll genom att kollegans fru kunde öppna dokumentet på deras dator och skriva ut 72 st inbjudningar i deras hem. Problemet var att jag bett den "andra kollegan" på arbetet skriva ut dem, men när vi arbetade sist i tisdags så förstod jag att kollegan hade det stressigt, för när jag frågade honom på arbetet om han kunnat öppna dokument ifrån mig svarade han att han hade andra saker att göra. Sedan hade han gått hem när jag var klar för dagen. Ja och så kunde ju kollega "etts" fru skriva ut dokumenten. Sedan igår på onsdagen var både jag och kollega etts fru lediga, så kollega etts fru och jag delade då ut inbjudningarna till berörda kollegor i staden. Här gick det nu fel i kommunikationen, klart att jag då skulle kunnat skickat en text till kollega två som fått uppgiften ursprungligen att göra detta. Av randiga och rutiga skäl hann jag inte med det, men idag på förmiddags fikat då alla var samlade talade jag om att vi delat ut inbjudningarna.

Då reagerar kollega två med stor bestörtning, är väldigt upprörd eftersom han fått denna uppgift och han kvällen innan ( läs onsdag) försökt hemma att skriva ut de avtalade inbjudningarna men fått strul på sin skrivare och då valt att skicka inbjudningar till ett tryckeri som tydligen kostade runt tusen kronor. Jag förstår hans bestörtning med all rätt och ja, jag kunde texta honom på onsdagen att vi redan gjort det. Men jag sade att han kunde också hört med mig att han tänkte skicka det till ett tryckeri när hans laserskrivare strulade. Det gjorde han inte utan löste själv sin uppgift. Men när kollega två och jag bestämde att han skulle göra detta så skulle han skriva ut det i hemmet, det var aldrig tal om att skriva ut det på ett tryckeri där och då. Här ser vi att vi båda, dvs undertecknad och kollega två bättre kunde kommunicerat. Det håller jag med om och det tar jag med mig. Men i min analys då vi i korta av tid samt att vi var lediga och kollega ett och två arbetade var syftet att vilja väl och underlätta för kollegorna som arbetade och vi hade möjlighet att vad vi då tror underlätta. Missriktad välvilja helt enkelt. I min värld då hade det i sämsta fall blivit två hemmautskrifter av inbjudning om både kollega två och kollega etts fru hade skrivit ut dem. Trodde inte att tryckeriet var ett alternativ.

Däremot är jag förespråkare av att det kan bli fel ibland men vi måste ta lärdom av det och diskutera som vuxna. Inte skrika ut ilska och frustration och slå i dörrar. Inga är felfri och man måste ha respekt och ödmjukhet för det. Jag förstår hans besvikelse och vill prata om det ur bådas synpunkt. Men viljan och intentionen var att underlätta för kollegan och att vi höll tiden. Hade det varit bestämt att det skulle tryckas hade jag aldrig agerat utan att pratat med övriga kollegor först. Jag ser min del i det och jag hoppas kollegan när vreden lagt sig kan se sin del i det. Jag väntade för övrigt efter arbetet för jag ville prata med kollega två om detta men tyvärr var han upptagen i samtal och min tid rann iväg då sonen skulle på träning.

"Dagens pic"- Disneyland i Paris, när far och son och kusinen på egen hand for dit för en kill- weekend. Tycker att Disney karaktärerna på ett bra sätt fångar upp känslorna idag på fikat.

Grattis till en Ängel

Grattis min alldeles bästa mormor, idag skulle vi firat din 86 års dag. Så blev det tyvärr inte. Men hela dagen har du funnits i mina tankar om möjligt mer än vanligt. Du vet väl säkert att din dag bjöd på sol och värme. Passande, då du precis som jag gillade värmen. En f.d arbetskamrat till mig hade en farmor som tyvärr också är bortgången nu, men denna f.d arbetskamrats farmor sa till sitt barnbarn när jag var med en gång " -Du och jag ( namnet på arbetskamraten) vi ska ha det bra hela livet!", jag tyckte det var så fint och passande. Så det sa jag i talet till dig mormor under ditt 80 års-kalas på statshotellet i staden för nu 6 år sedan då där du bodde. Så hade vi det ju mormor, vi hade det bra tillsammans hela livet. Mina ögon tåras fortfarande vid tanken att jag aldrig mer i livet får prata med dig eller krama dig.

Har varit ute i naturen stor del av dagen då dagen var för årstiden fin. Var med på golfbanan med bl.a en kollegas fru och en vän till dem samt maken min. Golfbanan passade på att tömma sina bevattningssystem inför stundande vinter. SÅ plötsligt for det upp sprinklerlock och under högt tryck sprutade det ut vattnet från dem. Jag klarade mig ifrån att bli nedpepprad av vatten men den turen hade inte alla. Dessa sprinkler lock följde oss sedan hela vägen runt banan.

Nu en dusch och sedan utvecklings samtal för sonen i skolan. Hann även med idag att dela ut min del av inbjudningarna för kollegorna här i staden där vi verkar. Kollegans fru hade hunnit med innan golfbanan att dela ut en stor del av dem. Skönt med människor som har lite driv och är hjälpsamma.

" Dagens pic"- älskade mormor, på sjukhuset någon månad innan hon gick bort. Mormor och jag hade smygt ner till fiket och köpt fika. Där fick mormor äta kaka som hon inte fick för sin diabetes på avdelningen. Det var inte diabetes hon avled av utan njursvikt. Men mormor och jag myste sådär lite förbjudet över vad vi gjorde. Älskar dig mormor.

Häråt barkar det

Ja, idag när jag cyklade till arbetet såg jag att man inne i stan börjat montera upp julbelysningen. Sen har det börjat bli kylslaget igen måste fundera och åka till däckhotellet och skifta däck till bilen. Eller be maken göra det kanhända.

Ja, har fått rapporter från annat land idag om "broder någon", "broder någon" fortsätter att förtala sin broders familj och försöker att tillskansa sig fördelar av broders vänner och bekanta. Att "någon" bara orkar. Du, "någon" förstå bara att våra vänner vänder sig till oss och skrattar åt dig och ditt bihang. Sluta bete dig bara. Ok! Jag låter dig ändå inte ta energi ifrån oss. Du gör dig bara själv dum och till åtlöje. Det gör du bra och framgångsrikt. Grattis till det förresten.

Sonen har haft träning och efter det lagade min alldeles underbara maken en god, mörad och blodig entrecote som lilla frun sköljde ned med ett glas rött i tv soffan. Vill bara framhålla utan att för den skull skryta, men han är bara underbar. Hur vi mötes var en liten lustig historia för 14 år sedan. Kanske jag berättar om det någon gång.

En del av dagen har även gott till att arrangera en träff för oss kollegor i samma stad där vi verkar, blir ca 75 st kollegor om alla kommer men så blir det ju inte även om det hade varit väldigt roligt om alla kom. Har ordnat med restaurang och viner enligt sommeliers önskemål, skrivit ihop en formell inbjudan som måste ut till kollegorna, inom landsting, privata sektorn men även till de som gått i pension. Dagens svårighet var att få ut inbjudan ur datorn. Jag skrev den på min Mac hemma och konverterade den till word, men där startade problemen. Hur vi än slet på arbetet fick vi inte ut inbjudan. Men en kollegas fru räddade upp det till sist. Hon skrev ut alla kallelser hemma och namnade dem, så imorgon delar vi upp dem mellan oss och delar ut dem. För det börjar bli lite kort om tid nu tills det är dags för denna träff. Tack söta du för hjälpen med detta. För människor är fantastiska oftast, tänk på det. De andra kan eller vill inte bara, precis som Nalle Puhs kompis Ior säger.

" Dagens pic" - Trysil, Norge, dit sonen och maken åkte med en god vän till oss för att åka skidor. Jag stannade hemma då jag inte tycker om vintern. Men gläds åt att maken och sonen med vår vän och hans familj hade det jättefint. Detta var deras utsikt ifrån stugan de bodde i då.

Återhämtning

Skön måndag, man märker när man är inne i ett "flow", allt rullar bara på, inga hack i maskineriet. Konstigt att vissa dagar kan man ha väldigt mycket och göra, men du håller alla tider till patienterna, skulle något krångla, ja då finns det plötsligt tid för det också. Andra dagar fungerar inget, man är sen hela dagen med allt, krångel tar bara tid, inget löser sig lätt eller snabbt. Vad beror det på? Jag vet inte själv. Klart är att man måste planera för rätt tid för rätt behandling/ ingrepp. Man ska inte vara varken tidsoptimist eller åt andra hållet håller för den delen. Men viktigast är nog att man har planerat och avsatt rätt tid i möjligaste mån. Sedan är ju inte alltid detta lätt heller, då människor är människor och inte några maskiner som följer ett givet mönster. Sedan skall man hålla sig till det man har bokat för och inte ge sig i kast med något oplanerat som dykt upp sedan du sist träffade patienten. Boka ny tid! Kanske är det flow de dagarna man själv håller sig till dessa enkla reglerna?

Fick idag material av min syster i en annan del av Sverige om bröstcancer. Min syster arbetar med just bröstcancer. Mycket viktigt ämne. Hon skickade en väldigt fin folder samt en nyckelring med "flötekulor" som visar olika stadier av cancer. Visste ni att var 9:e kvinna i Sverige drabbas av bröstcancer?

Vikten av regelbunden mammografi stod att läsa som så här i  Unilabs folder om genomsnittlig storlek på tumörer/förändringar som kan hittas:
1) När du själv undersöker dina bröst är förändring ca 25 mm i diameter ---------------------
2) När en läkare undersöker dina bröst är förändring ca 19mm i diameter----------------
3) När du kommer på din första mammografi ca 8mm i diameter-------
4) När du går på regelbunden mammografi ca 5mm i diameter----

Har försökt rita upp sträck som skall symbolisera skillnaderna. Man ser att det är stor skillnad på vad man kan upptäcka själv och vad mammografin kan upptäcka. Så systrar se till att gå på er kallelse till mammografin. Bra livförsäkring. Bra jobbat syster min i den branschen.

"Dagens pic"- Vår älskade KF, kan kosten att vila sig i form, gärna i soffan. Ingen kan nog se så avslappnad ut som en katt i vila. Nu skall jag härma vår katt och konkurrera om platsen i soffan.

Fest i dagarna tre!

Ja, igår åkte vi ju till våra goda vänner 14 mil härifrån. Det var jättemysigt att ses igen och konstigt att se att våra killar blivit så stora. Vi hade en väldigt trevlig kväll och värdparet lagade en god tre- rätters meny med tillhörande vin paket. Rödvinet var ett vin som varit med i tv:n just nu, ett petit sirah. Mycket fylligt och smakrikt , precis som jag gillar det. Sedan grejade våra makar med lite elektronik grejor och vi fruar och kidz spelade på våra telefoner ett spel som heter Akinator, helt otroligt man tänker på en person levande eller död, tecknad eller existerande, svarar på några frågor och vips så har telefonen fått fram namn och oftast även en bild på den du tänkte på hur spännande som helst och lite till. Allt ifrån din mormor, chef, Janne Långben ja allt.

Ja så idag kom vi så åter hem igen, maken och grannen tillika väninnans make åkte och spelade lite tennis, så jag hann med att köra några omgångar med tvätt. Sedan blev vi överbjudna på kvällsmat hos dem. Kan bara konstatera att vänner är fantastiskt att ha, hur de berikar ens tillvaro. Man får aldrig glömma av sina vänner och odla denna relation. Riktiga vänner finns där för en, precis som du finns för dem när man behöver varandra. Jag har haft en fantastisk helg, ja t.o.m mer än helg för sedan i torsdags har jag förlustat mig med vänner i olika konstalationer. I torsdag var vi tre arbetskamrater som gick ut och käkade och hade kul, i fredags var jag på after work med en kär vän och hade roligt ( f.ö hon som introducerade mig i akinator ) , ja och igår till våra vänner på annan ort och idag våra varma och härliga grannar. Veckan som kommer är energifylld med ett sådant veckoavslut i "bakfickan"

"Dagens pic"- med maken på en sponsorfest i Munchen och English garden. En jättekul tillställnig med god mat och dryck och sällskap. Precis som denna helgen.

Niagara fall

Ja, vaknar upp till ett regn som Niagarafallen. Nu en snabb frukost och sedan iväg till vännerna 14 mil härifrån och hälsa på dem. Ska bli kul. Gårdagen var trevlig. After work som var mycket bra, gott vin och god mat. Sedan var sällskapet både intressant och skojig.

 Sonen hade disco med klassen för att få in pengar till klassresan. Maken och jag var där och ställde i ordning allt tillsammans med övriga föräldrar och barn. Maken och jag står och tittar tillsammans med en annan mamma var utrymningsvägar och brandsläckare ska finnas och hur man gör vid en eventuell brand. Då går brandlarmet! Vi tittar bara på varandra och undrar om någon skojar med oss. Men det var ingen brand, dock hade man startat discot och börjat med en rökmaskin på dansgolvet/matsalsgolvet. Detta tyckte inte skolans röksensorer om, så då gick larmet! Ingen hade vi att ringa om hur man stängde av larm. Men eftersom det var ett automatlarm så kom brandkåren och förgyllde discot, de kom in fullt utrustade bland småbarnen som nu tycker det är ett riktigt spännande disco. Ja sedan körde maken ner mig till väninnan på stan där jag hade en rolig kväll för att sedan bli upphämtad av maken och vara med på den avslutande delen av discot och den efterföljande städningen.

"Dagens pic"- får symbolisera allt regn som kommer ner nu! Bilden är tagen vid ett fint vårfall vi har i vår närhet. Populärt ställe att åka till på våren för bara gå där men även för picknick.

Girighet

Jag har sagt det förr, ibland möter man små människor. Små människor i sin egenskap av att inte besitta klokhet, empati och andra bra medmänskliga förmågor. Man får försöka tänka så, att de kan inte bättre. Men man kan onekligen bli provocerad och det kan vara väldigt svårt att lätt tänka " de kan inte bättre".

Det finns en människa/or som bara nyttjar andra utan att för den skull ge något tillbaka. Denna grupp struntar i att gratulera sitt syskon på dennes jämna födelsedag. Man har långt i förväg tackat ja till överraskningskalaset, men struntar sedan i det helt. Denna "någon" åker  istället på semester och nyttjar sitt syskons kontakter i landet för att bo där kostnadsfritt. Dessa personer låter "någon m sitt bihang" bo där, men hör av sig till syskonet och är lite undrande. "Någon" fortsätter sedan att systematiskt komma i kontakt med dessa personer i förhoppning att kunna bo där fritt även vid deras nästa resa till landet. Man har nu inte ens i förväg berättat att man önskar bo hos syskonets bekanta, utan åker till landet ifråga och ringer sedan därifrån ifrån sitt hotell och frågar om man kan få komma över på ett besök. Det går bra, men då säger "någon","- bra då checkar vi ut ifrån hotellet och stannar hos er", ja det går nu inte bra, så de blir nekade och får ta in på ett annat hotell.

Denna "någon" är en person som när denne blir ifrågasatt, skriker, gapar och går på personangrepp. Detta har gjort att ingen i "någons" närhet säger ifrån, av den anledningen att det fungerar inte. Det komiska i det hela är att den "giriga någon" är så omdömeslös att "det" till syskonets vänner i annat land, sitter och pratar illa om syskonets familj. Vilket vännerna i annat land, låter komma fram till berörda personer. "Någon" har bara en tagande relation till sitt syskon, hör av sig när "någon" behöver något som gynnar "någon". Som utrustning till "någons" fritidsintresse eller möjlighet att utnyttja fritidsintresset "någon" har. Syskonet är en snäll person och har inga problem med att dela med sig av sina saker. Men om man bara tar och tar så blir man tärande, bra om man då ibland ger något tillbaka för jämvikten i en relation. "Någon" har även barn med en person som tyvärr avled. Den avlidna personen har en mormor på sin sida som har en önskan att få träffa den avlidna personens barn innan denna mormor själv avlider då hon är till åren kommen." Någon" ogillar mormodern så till den grad att att "någon" förvägrar barnen och mormodern att träffas. "Någon" är en mycket liten människa, inte till kroppsstorlek eller i röstvolym. Jag försöker tänka så. "Någon" kan inte bättre, "någon" har inte de resurserna. "Någon" vill bara ha och vill gärna ha mer. "Någon" rättfärdigar säkert sitt sätt utifrån dennes värderingar, precis som ni läsare gör och jag gör utifrån våra värdering. Rätt eller fel blir i betraktarens ögon.

"Dagens pic"- Vargspår ifrån i våras när jag och min syster var ute och sprang ute på en myr. Aldrig sett varg eller vargspår i vilt tillstånd. Förstår nu när folk i tidningar ger uttryck för rädsla när varg setts nära deras hem.

Före detta

En bra dag i vanlig ordning. Kul på arbetet med arbetskamrater och patienter.
Kvällen försvann i ett huj. Maken tog sonen till träningen och jag släpptes av på en lokal restaurang där jag träffade min f.d kollegor. Det är nu 2 år sedan jag slutade i landstingsregi och provade mina vingar. Jag har inte hittills ångrat detta en dag ännu, men saknat mina f.d arbetskamrater. Men då tiden har gått så har man vant sig vid att inte träffas som det var förr.

Men i kväll så blev det av, vi träffades och åt en bit mat. Inte märktes det att det gått 2 år, ja vi pratade och skrattade och timmarna sprang iväg. Imorgon har sonen skoldisco som maken hjälper till med då jag skall förlusta mig med en after work med en för mig kär vän som hjälpte mig mycket i en svår period av mitt liv. Ser fram mot att träffa henne imorgon. Sedan får jag väl åka till skoldiscot och hjälpa till med att städa upp matsalen.

"Dagens pic"- från nöjesparken Gröna Lund i Stockholm i somras. Det är ryggtavlan på sonen man ser. Men bilden känns lite glad och uppsluppen, samma känsla som idag alltså.

Värme

Bak pågår för fullt i huset. Bondkakor som påbörjades igår av maken fick färdigställas idag. Kan säga att degen var mycket god, dumt att jag åt så friskt av den. Mår illa nu. Dumt men gott då. Måste vara bikarbonaten i kakorna. Ja, nu är maken igång med att baka grekiskt bondbröd. Den degen blir man ju inte sugen att äta av ogräddad i alla fall.

Tog grannhunden på promenad i vanlig ordning. Sonen i huset hade sovmorgon, men jag trodde han hade åkt till skolan då jag såg när en bil körde ut ifrån deras gård. Då gick jag över och hämtade hunden. Men när jag klev in i vad jag trodde ett tomt hus, så hoppade sonen fram och tjoade till. Jag trodde jag skulle smälla av så rädd blev jag. Han skrattade hjärtligt åt min reaktion, jag passade på att gratta honom då han fyllde 18 år idag. Ja, jag tog hunden och gick ut, hunden bajsade och jag tog fram bajspåsen. När jag tog upp bajset så kände jag att jag blev varm om handen, och mycket riktig! Det var hål i bajspåsen! Men eftersom det regnade ute var gräset blött, så det gick att göra en snabbtvätt med handen i gräset.

När jag kom in från hundpromenaden hade maken tänt en brasa, vilket frun hade önskat innan hon gick ut i höstregnet. Maken är en riktig darling.

Pratade sedan med en väninna i telefon som bor en 14 mil ifrån oss. Vi lärde känna varandra genom våra mäns professioner. Vi fann varandra och genom åren har vi sedan följts åt med familjebildning, sorg och glädjeämnen. Så vi bestämde att vi skall ses till helgen, äta och dricka gott. Det ser vi fram emot. Det var ett tag sedan vi alla sågs nu samtidigt.

"Dagens pic"- värmen ifrån eldstaden som maken ordnade åt mig under min hundpromenad.

Det blir en kväll i soffan

Skön kväll igår. Hela familjen samlad i tv sofforna. Mor och far, son och dotter och vår katt KF. Vi spelade Quizkampen med varandra och tittade på bandade program av Rocky Road.  Fantastiskt att få ha alla hemma samtidigt. I morgon ledig onsdag, så ikväll till makens goda  kryddiga arrabbiatapasta unnar jag mig lite gott vin. Lyx,lyx,lyx.

Maken har även kört igång stora bakhysterin, ikväll ska han göra bondkakor säger han. Inte för att jag vet vad det är men säkert gott att äta. Sedan ska han göra bullar och matbröd. Mums, ja han gör väl inte allt idag men under veckan. Tur han har en kitchen aid som hjälper han. Medan han bakar tar jag mitt vinglas med till soffan och lägger mig och hoppas att det går någon rolig komedi på tv:n

"Dagens pic"- avslappande vy över en tom hotell pool i mellanöstern.

Mamma är du ledsen- varför gråter du?

Minnesdagarna hopar sig på rad som ett pärlhalsband. Idag skulle lilla mamma fyllt 62 år.
Tänker på sången " Mamma är du ledsen varför gråter du, vill du jag ska måla någonting åt dig. Färger har jag många....jag ska måla hela världen full av blommor. Tror det var Anita Hegeland som sjöng den. Vet att du tyckte mycket om den och jag med.

Tänker på hur det hade varit om du levt idag. Vad hade vi gjort? Hade vi varit hemma hos dig och ätit tårta? Kanske mat? Jag är säker på att du skulle förnekat att du fyllde 62 år och hävdat att du var en syster till oss. Du sa alltid att när vi barn blev stora så skulle vi gå ut och dansa tillsammans, så blev det ju tyvärr inte riktigt. Vad hade du sagt om oss dina barn? Vad hade sagt om dina barnbarn? Jag tror nog du kikar ner på oss där uppe, du och mormor. Jag tror nog att ni är ganska nöjda och stolta över oss alla överlag även om vi stundom allihopa har våra moments, men vilka har inte det?

" Dagens pic"- en fin buske bara, som jag gillade i Abu Dhabi, kan inget om växter men liknar någon form av benved fast med några rosa blommor i. Blommorna är till dig mamma. Puss

Vackraste Liljan bland stjärnorna

Igår mormor var det 3 månader sedan du begravdes, idag är det 4 månader sedan du lämnade oss fysiskt. Så smärtsamt att inte ha dig närvarande i min vardag. Längtar efter din röst och hela dig såklart. Jag brukar spela upp en filmsnutt som jag av misstag filmade istället för när jag skulle fotografera dig på sjukhuset och då pratar du med mig på fotot som istället blev film. Och vet du mormor, när vi städade ur ditt boende så tog jag med några av dina kläder som fortfarande luktade mormor då de inte var tvättade för det var några av dina finkläder. De kläderna var du så fin i och dem har jag hängt i min klädkammare nu och ibland tar jag fram dem och kör in näsan i dem och blundar och tänker på dig extra mycket. Älskar dig, pussa på de andra änglarna jag har där uppe hos er.

" Dagens pic"- Mormors begravning, fotot på kistan är taget ett halvår innan hon gick bort vid hennes fädernegård. Mormor var gammal i kropp men ung i huvudet, hon älskade åka ut och titta på saker och hon älskade att det hände något. Hon var nyfiken även om hon inte förstod sig på det moderna med internet och mobiltelefoni och sådana liknande saker. Lilja hette mormor i efternamn och Edit i förnamn. Den vackraste Liljan av dem alla.

Det vackraste

Idag är det 3 månader sedan min älskade mormor begravdes. Jag saknar dig så, du var min viktigaste och starkaste förebild. Utan dig hade jag aldrig blivit den person jag är idag. Jag är så glad att jag lät dig veta detta också när du levde. Jag är så glad att du alltid har funnits där för mig och älskat mig villkorslöst. Den kärleken har gjort mig stark och att jag alltid har vågat det jag velat göra. Jag sa detta till dig ofta men det ville du inte ta åt dig äran för. Men så är och var det.

Jag växte upp i ditt hem, då din dotter och tillika min mamma var så ung och fortfarande bodde hemma. Vi har alltid haft ett speciellt band du och jag mormor. Det går inte en dag utan att jag tänker på dig och saknar dig. Varje gång jag slår på min telefon, så ser jag fotot på dig och mig, där jag ligger i din sjukhus säng och håller om dig. Det är sista gången i livet jag håller om dig och vi pratar. Jag håller och pratar med dig dagen efter också men då är du inte med oss längre.

Efter mitt sista avsked på sjukhuset, bara timmar efter du gått bort, går jag ut till min bil för att köra de 15 milen hem till min stad igen. När jag startar bilen så går radion igång, och det som spelas precis då är Laleh som precis då sjunger "- I will tell your story if you die, I will tell your story and keep you alive..." jag kanske gör det mormor, jag kanske skriver en bok om dig. Jag har ju pratat mycket med dig om ditt liv och din uppväxt, du har visat mig var du bodde och hur du gick till skolan. Ditt liv var tufft och svårt. Men jag känner att jag vill berätta om dig precis som Laleh sjöng, jag tror det var ett sign från dig när jag kom ut från sjukhuset.

Du skulle fyllt 86 år nu i oktober precis som mamma skulle ha fyllt 62 år i oktober, (det lät gammalt mamma, eftersom du dog bara 36 år gammal så blir du ju evigt ung för mig). När vi städade ut mormors lägenhet så i nattduksbordet bredvid hennes säng, låg ett brev från dig mamma som du skrev till din mamma dvs min mormor. Jag förstod då att mormor brukade läsa detta brev då det låg överst i lådan. Jag förstod att mormor sörjde dig hela tiden fast det gått 26 år sedan du gick bort mamma. Jag vet ju mamma hur jobbigt du tyckte det var att se din mamma gråta när hon besökte dig på sjukhuset och inte hade långt kvar att leva pga din cancer. Det visste mormor med ,så jag har aldrig sett henne gråta eller prata direkt om din bortgång sedan. Men när jag hittade brevet förstod jag att hon läste ditt brev varje kväll när hon gick och lade sig och aldrig försonades med att hennes dotter gick bort innan henne.

Jag hoppas och tror att ni två nu funnit varandra och att ni båda håller koll på oss barn här ner på jorden. Jag är säker på att ni finns i vår vardag varje dag, i allt vi säger och i allt vi gör, så är det ert blod vi har inom oss.

" Dagens pic" - kransen från oss barn vid mormors begravning, för att vår bortgångna mor skulle få vara med skrev vi hennes namn. Det kändes bäst så, för det var som alla hade glömt att vår mor hade levt en gång bara för att det gått 26 år sedan hon gick bort. Så ta hand om era kära. Berätta för dem att de är viktiga.

Finns man, då syns man

Ja, då var det fredag igen. Som jag sagt innan " veckan har bara måndagar och fredagar".
Blivit lite av en rutin nu att jag tar grannen och väninnans hund på morgon och lunchpromenad på mina lediga dagar.

Det är så skönt att ta dessa promenader och rogivande. Man träffar massor av hundar och deras hundägare och på något sätt så blir man väldigt "osvensk" i sitt beteende när man är ute med hund.
Man pratar med varandra som om man är gamla bekanta och detta bara för att man har en hund i koppel och man har möts sisådär 2 gånger på sina rundor. Man pratar om allt, väder, hund, familj, sjukdomar ja väldigt mycket och man pratar hundraser. Ja och då undrar man hur mycket vi kan om det själva, jag tex hade väldigt fel i vad grannens hund var för ras, men ingen av de andra hundägarna som är riktiga hundägare och inte bara låneägare som jag är, har protesterat när jag sagt att rasen på grannhundens korsning, det jag sagt var samma sak tydligen, jag sa att hunden var en korsning mellan tempelhund och nu ett riktigt konstigt ord lasapso? Ja det är så konstigt ord så jag kallar rasen för salsa sås. Tydligen är rasen "salsasås" och tempelhund samma ras men bara olika benämningar. Ja jag vet ju inte och tydligen inte "riktiga hundägare heller".

  Fenomenet roar mig där vi okända människor med hundar som förenar oss blir så förtroliga med varandra, men jag gillar ju också att träffa människor då man berikas av det. Det finns väldigt mycket positiva och energigivande människor runt omkring en, man måste bara se dem. Kan vara så ibland, att de där energitjuvarna ibland står ivägen för de här energigivarna eller att man själv inte lyfter blicken tillräckligt för att se att de finns. Tänk på att man lever en så kort tid på jorden men man är död så länge, så passa på och fyll livet med intryck och innehållsrika upplevelser, att göra det behöver inte varken vara dyrt eller besvärligt. Ibland är det, de lilla och enkla som förgyller vår tillvaro och att vi har det alldeles inpå oss, såsom våra medmänniskor, man behöver inte ens gå till en affär och köpa lycka för en stund som man gör ibland.

" Dagens pic"- Här sitter jag för ett år sedan och blickar ut över poolen i Valderama, Spanien. Maken spelar en tävling där och vi skall grilla och dricka gott vin till kvällsmat. Blickar in i husets patio på andra sidan poolen. Det är varmt och skönt. Tänk att vara så nära Sverige i oktober och kunna sitta ute på kvällen i ca 25 graders värme, ja den bilden värmer jag mig idag då vi har -3 grader och väldigt frostnupet här hemma idag.

Att se det vackra

Torsdag och för mig fredag, då jag har ledig onsdag och fredag. Glad så länge den möjligheten finns och det fungerar. Blir aldrig trött på att arbeta när man får så mycket tid till återhämtning och tid för att hinna med alla vardags bestyr som man alltid måste hinna med.

Idag är det först träning med sonen och sedan hans läxor. Mötet i skolan gick bra igår. Det var mycket mer strukturerat och snabbt gick det styra upp nästa fredags skoldisco. Dock kom mejl i morse att den inbokade DJ som skulle sköta all ljussättning förutom musiken skulle åka utomlands på det bokade datumet. Ja, det får väl ordna sig på något vis. Gick visst boka någon annan men den tog 1500kr för bara spela och då måste klassen få tag på mikrofoner och discoljus på något annat sätt.

Lite talande för livet, vi kan ibland planera och planera allt så bra och sedan är planen inte värd pappret den är nedskriven på, men men problem är till för att lösas och kommer så att göras också.
Fortsättning följer.

"Dagens pic"- utsikt från ett hotellrum i Hongkong,tagit av maken. Ibland är det fula det vackra på något vis. Gäller inte bara utsikt från hotellrum utan kan appliceras på mycket.

Sol

Dagen har varit fantastiskt fin, solsken hela dagen från morgon till kväll. Ovanligt numer känns det som. Dock kom första nattfrosten och svartis halkan. Fick skrapa bilrutor på morgonen när jag skulle köra sonen till skolan. Sedan tog grannfrun och tillika väninnan sin hund och jag vår heliga katt till veterinären för vaccination. Vår katt heter KF (KattFan) men hos veterinären får han anta artistnamnet Gustav.

Då vår katt och grannens hund är kompisar sedan småtassarna så tog vi in dem tillsammans i veterinärens behandlingsrum. När veterinären började med grannens hund gillade inte hunden att veterinären tittade i hundens mun så hunden försökte nafsa lite efter veterinärens hand. Då säger veterinären så här "- små hundar är oftast de tuffaste", varpå väninnan snabbt replikerar "-det gäller inte bara hundar" sedan skrattade jag och väninnan hysteriskt då vi är ganska små båda två, men veterinären som inte kände oss förstod inte detta utan tittade på oss som om vi var från yttre rymden.

Sedan antog veterinären att vi var ett homosexuellt par, där tillsammans hos veterinären då vi båda klev in på rummet samtidigt. Jag förstod detta på hur han pratade om våra djur när han ställde frågor.
Jaja, djuren fick sina vaccinationer och vi fick skratta gott och veterinären fick väl något att fundera över kanhända.

Sedan åkte vi 5 mil,sonen och jag till min förra arbetsplats och hälsade på där och nu vankas det föräldrar och barn möte på sonens skola, då barnen skall anordna ett disco nästa vecka för att få in pengar till klassresan. Hoppas bara detta möte är lite mer effektivt och organiserat än förra veckans möte, då mycket prat gick till just inget mer än att få göra sin stämma hörd. Detta har jag inte tid och lust med på kvällstid, då mitt liv rinner iväg och vänner har jag redan så jag behöver inte sitta av tid för att jag behöver nya. Missförstå mig rätt, jag gillar att träffa människor, men inte lyssna på tomt pladder som drar ut på tiden när jag kan fylla min tid ändå med innehåll när jag vill det.

"Dagens pic" - Dubai mall, med deras fantastiska kupol med ett enormt ljusinsläpp. Så ljus kändes denna höstdag i dag, en riktig energi boost.

Bubbles mmm...

En dag med väder av allt. Som en påse gott och blandat. Sol och ganska skönt när jag cyklade till arbetet. Regn och förmörkelse till lunch så man trodde domedagen stod inför dörren. Uppehåll när jag cyklade hem för att mötas av sonen "- jag vill cykla till träningen" alright, sagt och gjort. Vi trampade iväg då det även skulle vara föräldrar möte samtidigt. Men under detta möte kommer den antarktiska kylan på höstbesök. För hur kallt var det inte att cykla hem sedan.

Vi, sonen och jag tog en "drive thru" med våra cyklar förbi vår kvarterskrog  och köpte med en.. ja take away pizza, denna gång med ruccola,parmaskinka och salami, (sonens val). Han tog en cola och jag ett glas gott Amarone vin till. Till en liten dessert tog jag ett par rader av Galaxy Bubbles milk chocolate. Min make hade hittat detta märke och sort i Skottland förra veckan och köpt på sig ett par kilo åt frugan som alltid letar över denna choklad världen över. Finns inte i Sverige och finns överhuvudtaget inte i många länder även om Galaxy säljs. Det skall vara den med fina små bublor i.
Så svärfar som var med förra veckan men åkte hem istället för att följa med till Portugal fick agera bulvan och choklad dealer. Så han kom upp till arbetet med all denna choklad som jag värmer mig med nu. Nu över till läxorna.

" Dagens pic", regnig sensommar träning med sonen, kallt även då, precis som idag och regndropparna som pärlar sig på bilrutan påminner mig om dagens goda bubbles chocolate( och mycket om dagens regn).

Organisera sig

Måndag rullade igång och iväg snabbt. Måndagar ringer det ofta mycket på efter helgen till arbetet, det är tider som skall ändras och akuta bekymmer som uppstått under helgen. Men på det hela rullade det på bra. Inte mycket blev som det var planerat i tidbok men allt löste sig. Jag hann till och med iväg mellan två patienter att lämna in favorit skinnstövlarna på omklackning. Med en bra sköterska som håller ställningarna åt en så underlättas tillvaron.

Denna vecka är fylld av möten, både i yrkets regi men även skola och sonens fritids aktiviteter på kvällstid. Så blir det ibland, ibland ramlar det mer över en. Då får man försöka fokusera och organisera upp sig. Det mesta löser sig. Man får försöka lägga sin energi där man kan hämta hem den igen. Försöker i möjligaste mån ta tag i saker eller problem direkt. Man ska inte släppa på " surdegar" de tar bara energi när de ligger där olösta i huvudet och inte blir de lättare eller roligare av att legat till sig. Nej jag tar tag i det direkt så får man de snabbare ur världen, som vissa möten t.ex.

" Dagens pic", en parallell gata på 5:th avenue, Manhattan NY. Passar in som symbol över dagen ibland. Tänker på bildens innehåll. Arbets skyltar som håller upp stoppflagga, en skylt med en som gräver, ljussignal för övergångs ställe som lyser och visar att nu får man gå, kontraproduktivt till arbetsskylt som säger stopp, en arbetare som tittar medan en kollega kommer med verktyg. Ångar ur marken och i skyltfönstret bakom är det rea! Så är ju tillvaron ibland, lätt kaotiskt, kontraproduktiv information eller planering. Ska man gå eller stanna kvar? Vem gör gör vad? Ja, jag tar tag i veckans första möte. Jag börjar där.

Christmas cards

Fin söndag med sol om än blåsigt. Man kan inte få allt. En vän tittade förbi på lite kaffe, alltid trevligt att få spontanbesök.

Årets julkort kom i fredags, svårt få hela familjen samlad på bild nuförtiden. Fick ta en 18 mån gammal bild. Årets motiv ser ni ovan. Jag gör ett undantag ifrån min princip att aldrig visa mig eller min familj då de inte har bett om att bli  utlämnade, och jag har svårt att se att någon skulle vara intresserad av att se mig på bild men jag är ju med i bilden också. Men idag saknar jag familjen så och såg då bilden på årets julkort. Så ja, jag tar med den bilden idag. Tar ytterligare en vecka innan hela familjen är förenade igen. Får längta lite till. Jag vill alltid försöka vara klar med julstök i god tid. Så julkorten kommer att skrivas och adresseras nu för att skickas 1 december, som alltid!

"Dagens pic" familjen för 18 månader sedan på hotellet Emirates palace, Abu Dhabi. Vi är på väg ut mot BBQ party on the beach och en minnesvärd kväll, med mat och dryck och kollegor från hela världen till min make och många har med sig sina familjer till denna tävling då allt är så bra ordnat för familjerna. Fantastiskt glad att fått uppleva det.Så detta motiv är familjens julkort 2012!

Sounds of silence

Var trött i morses, väcktes 9.45 av att tidningsbudet ringde på dörren. Brukar mycket sällan sova så länge, men kan väl bara säga att jag måste varit trött.

Lugn och skön dag, var nere på staden och åt lunch med syster och en nära vän och våra barn. Vi åt på en italiensk restaurang. Staden hade lönehelg och som av en händelse "shoppinghelg" allt för att uppmuntra alla spendera sin lön( som om det skulle vara svårt ändå ).

Sedan åkte vi hem till oss och hyrde en film och drog filtarna om oss och myste. Vår vän bjöd efter det över oss till hans hus för kvälls tacos, man tackar! Sveriges nationalrätt numera. Men alltid gott att äta. Så,  som de sa på medeltiden när stadsvakterna gick runt och tittade till staden "- klockan är tolv slagen och allt är lugnt ", precis så är det idag. Allt är lugnt. Skönt. Man måste ha mixen lugn och happenings i rätt proportioner. Men ibland svårt hitta rätt dos.

" Dagens pic", Storstadsbrus, köer, neon, vill till att man springer på en bekant att prata med i vimlet.
Larmet som pågår dygnet runt. Kul att besöka ett tag, men sedan lätt uppskatta lugnet och tystnaden i sin egna hemmiljö som man ibland är less på, Bilden ifrån Hongkong och en shopping gata där. Dottern är fotografen denna gång med.

Utmana sig

Ibland måste man utmana sig själv och flytta fram gränser för vad man brukar vilja göra och tror sig kunna göra.
Man står inför stora beslut och ibland även otrevliga situationer i ens tillvaro.
Man önskar att det fanns någon spåkula som ger en den "rätta" lösningen.

Men så enkelt är det ju sällan. Men oftast har vi en inre kompass. Lyssna på den! Men låt inte andras dubier och tvivel inför ert stora beslut påverkas.

Vi kan stå inför stora ekonomiska åtagande, ska vi köpa eller inte? Själv har jag oftast en magkänsla som jag försöker lyssna på. Ska jag våga göra si eller så? Ibland kan ju magkänslan blandas ihop med förnuftets tvivel så att man avstår något som man gärna vill. Ibland ackompanjerat av andras uppmaningar såsom att det går aldrig, det kommer du aldrig klara av etc. Ibland påverkas den av vår egna självkänsla, -vad ska andra tycka och tro?

Ja, vad ska andra tycka och tro? Varför är det viktigt? Viktigast måste vara att du får må bra och utvecklas som du vill. Jag är inte orolig över att människor generellt är dumdristiga i sina beslut, visst ibland fattar man fel beslut och det får konsekvenser. Men man har i iallafall prövat det man ville, och man lär sig något av ett misslyckande med. Det är att utvecklas och våga flytta fram sina positioner som människa.

Jag brukar alltid säga "- du kan aldrig bli någons dörrmatta, om du inte själv går med på att någon torkar av sina fötter på dig". Gå aldrig med på att någon behandlar dig illa eller försöker sätta sig på dig. Man får ha olika strategier hur man hanterar sådant. Men stå upp för dig själv för räkna aldrig med att någon annan gör det.

Men ensam är inte alltid stark, titta dig omkring och se medmänniskor, tillåt dig att be om hjälp ibland. Tillåt dig också att ta emot hjälp när någon erbjuder sig. Det är att vara snäll mot sig själv. Det måste man vara. Precis som att man vågar tro på sig själv och det beslut man står inför.

Men om vi tycker olika i en grupp, hur gör man då? Ja, då är det viktigt att man sakligt lägger fram sina synpunkter och motiverar varför man tycker på detta vis. Vi har åsiktsfrihet i Sverige och det är en komponent i vår demokrati så den ska vi använda oss av. Man kan inte alltid räkna med att man får medhåll, men man har sin absoluta rätt att försöka påverka i den riktning man tycker. Jag vet att det är svårt i större grupper, då alla inte lärt sig att respektera att andra kan ha andra åsikter eller hur man  argumenterar för en annan åsikt i en sakfråga. Man måste våga utmana sig själv att våga ställa frågor eller säga ifrån om man inte håller med i något som man själv faktiskt känner är viktigt för mig. Man kanske inte får gehör eller så får man det. Lite som att vara en god retorisk politiker. Man får inte välja att avstå för att det finns mindre människor som inte kan mer än att skrika och gorma när de blir ifrågasatta. Våga, våga, man växer varje gång när man vågar något man inte trodde sig våga!

" Dagens pic", passar väl bra, att kasta sig ut med vidsträckta armar nedför ett vattenfall. Att ibland hoppa mot det okända. Det ordnar sig alltid på något vis. Bilden är ifrån Dubai mall i Dubai.

Real Life

Ja, då var det torsdag igen och för mig lika med fredag. Ledig onsdag och ledig fredag varje vecka. Super, så länge man kan ha det så. Så tills det blir någon förändring njuter jag.

Ja, idag har jag till ve och fasa premiärköpt JULKLAPPAR, så nu är det igång. Hörde när jag körde hem ifrån stan på radion att man i Stockholm nu börjat sälja adventsljusstakar och julpynt. Vet inte om man ska skratta eller gråta. Gråta tror jag!

Ja, idag slängde jag ihop lite av kostcirkeln till kvällsmat. Kostcirkeln innehåller 7 delar bestående av:
mejeriprodukter, kött fisk ägg, rotfrukter, frukt och bär, grönsaker, bröd och spannmål, matfett.
Meny denna torsdag blev: salami och kebab pizza( hämtpizza) och för mig ett fint glas rött Amarone och för sonen ett glas ginger ale. Tog lite pizza sallad till för att täcka in grönsaker. Voila, när jag satt och åt girigt så ringde vår söta grannfru på och frågade om jag ville komma över till dem och äta kvällsmat, men hon såg min pizza slice i handen, när jag öppnade dörren och skrattade. Så kan det se ut i mitt egna real life. Men jag fick in 7 av 7 delar av kostcirkeln, så visst var det nyttigt, eller? Vinet måste ju gå under bär och frukt. Haha, detta kanske tangerar blasfemi?( dvs kränka något heligt )

" Dagens pic", The real life i Souken i Qatar,Doha. Här har jag kommit in på bakgatan av butiker i gamla stan efter min jakt på moderna museet som faktiskt låg därinne på en av bakgatorna. Älskar att titta på hur ledningarna hänger och hur fin och äkta patina husen uppvisar.

Påfyllnad

Jag tror att vi människor av dag generellt stressar oss igenom livets passager och bygger in mycket måsten i vår tillvaro i jakt på ett bra liv. Ja, man kan då undra, vad är ett bra liv? Det är klart att den definitionen ser olika ut för alla individer. Funderar vi någon gång över vad det är som viktigt för oss i livet? Har vi balans mellan måsten och återhämtning? Fyller vi på med lustfyllda upplevelser? Eller springer vi på i en korridor av måsten? Måste...hinna träna, måste hinna städa, måste hinna med ett möte, måste vara... måste...

Ja, jag vet inte. Men jag har börjat tänka mer på denna balans i mitt eget liv. Sedan kan man inte alltid styra alla yttre förutsättningar som ibland ramlar över en och i periodvis ramlar det mer.
Men jag funderar över vad som är viktigt för mig, jag känner att min familj och närmaste vänner är viktiga för mig. Ja viktigaste faktiskt. Hur vårdar jag det då? Ja, jag försöker men har en bit kvar.
Försöker att tänka på när jag skall göra något, varför gör jag detta och för vem? Man behöver även respektera sig själv och sina behov men man får aldrig göra det på någon annans bekostnad.

Jag har kommit så pass långt att vill jag inte något, ja då gör jag det inte. När det blir långrandiga möten där folk bara pratar för att prata utan att säga något vettigt och jag känner att detta ger mig inget, på denna tid kan jag göra något vettigt istället. Ja, då säger jag ibland -" Jag har inte tid med detta då jag är döende". Då brukar det bli oroliga blickar och folk blir tysta. Ja då fortsätter jag för att lugna de tankar jag riktigt kan ta på, " Är hon sjuk? Har hon cancer" Nej, jag är inte sjuk vad jag vet nu, men varje minut är det mitt liv som tickar på, tick tack,tick tack. Respekt för livet tack. Jag försöker.

Jag är lyckligt lottad, jag vet det. Har så fina vänner och grannar, de vet hur jag avskyr att laga mat när min make är borta. Precis som man kan vara ordblind, sifferblind,ansiktblind så måste man kunna vara "matblind" för jag kan inte laga ätlig och vettig mat. Helt ärligt kan inte det. När min nu bortgånga älskade mormor kom med färdtjänst för att stanna över hos oss, då bjöd jag in taxichauffören att äta mat med oss innan denne vände hemåt igen. Taxin kom långväga ifrån. Då säger min mormor med panik i rösten till taxichauffören, " nej, gör inte det. Hon kan inte laga mat" Haha, vad jag skrattade och taxi chauffören med. Nåja taxichauffören tog risken och åt med oss, det kanske inte var gott men man kunde överleva på det. Mormors kommentar var " det gick ju äta".
Nåja dessa finna vänner och grannar bjuder nästan dagligen över mig och sonen på kvällsmat och en stunds umgänge. Det är kärlek och livskvalité. Det är påfyllnad i livets gång.

" Dagens pic", Stockholms skärgård, sonen paddlar längst fram i den orangea kanoten. Sonen har kul och jag sitter i solen och bara njuter och tittar på. Bilden förmedlar för mig, livskvalitet och ett lugn.

Det blir ljusare igen

Nu börjar det bli mörkt både tidigt och sent, inte undra på att man är trött. Behöver solljus efter denna solfattiga sommar och jag är nog inte ensam om det. Bara hålla utkik efter ljusglimtar i tillvaron tills vi får solljus åter.

En dag med bara härliga patienter och bra flyt. Väderprognosen hade för en gångs skull fel, min lovade ihållande regn idag och så blev det inte i alla fall. Tack för det väderguden. Var till och med varmt och skönt att cykla till och från arbetet idag.

Kvällen blir till att köra sonen till sin träning och direkt från den till föräldramöte i skolan. Sen i iväg och handla matsäck åt sonen som har någon aktivitetsdag imorgon. Är så tråkigt med dessa matsäckar. Tycker att då skolmat ingår i grundskolan så skall skolan skicka med matpaket som det görs på vissa håll i Sverige. Ser flera problem med att vi föräldrar skall handla matpaket åt barnen. För det första så blir det kostsamt för föräldrar, det finns föräldrar som har flera barn att handla matsäckar till. Sedan handlar det om hur man ombesörjer att de får en näringsrik matsäck och hur kan barnen förvara matsäck för hygienens skull och inte dra på sig någon magsjuka för att mat förvarats i fel temperatur under utflykt? Jag har redan för dryga året sedan skrivit och ställt denna fråga till skolverket och sedan till rektorn på sonens skola, skolverket sa att man inte skall behöva köpa mat till utflykter då mat ingår, rektorn säger att skolan får be att barnen tar med matsäck men inte mer än några gånger per läsår. Med morgondagens matsäck så blir det för oss den andra matsäcken inom 1vecka.

Jag har både tid och pengar att göra detta, men invänder mot att vi skall behöva göra detta då det ingår som sagt och jag tänker att det är ju en ekonomisk belastning för många. Om skolan har jag många åsikter. Hur denna offentliga förvaltning kan fortleva i så skyddad miljö och helt utan att kunna ifrågasättas är för mig en gåta. En vanlig arbetsplats hade aldrig gått att driva på det vis en skola drivs i kommunal regi, dessutom p.g.a.  att det ligger i kommunal regi så ser det så extremt olika ut i förutsättningar skolor emellan i olika kommuner. Tycker att det vore bättre om skolan förstatligades igen. Hade jag bara orkat och haft tid så skulle jag engagerat mig politiskt. Det finns så mycket man tycker till i och skulle vilja påverka, men som de allra flesta knyter jag näven i fickan och muttrar lite irriterat över något jag tycker illa om. Sedan händer det inte så mycket mer.

"Dagen pic" Dubai´s egna twin Chrysler buildings, ja de heter inte så egentligen ,men i folkmun där nere så kallar man de Chrysler husen. Vad de heter på riktigt har jag ingen aning om. Men fina är de. De får i dag lysa upp i höstmörkret med sin läckra ljustoppar.

Perspektiv

Ja, vad ska man göra med resten av dagen?Har ingen riktig lust idag, ska jag ge efter för den känslan eller ta mig i kragen? Det känns lite segt och motigt. Efter arbetet åkte jag och lämnade in syrejoniseringsmaskinen, men det luktar rök än. Förbannade micro pop. Ja, sonen har ju läxor att göra och äta måste vi. Men lusten saknas, man får lite tvinga sig självt. Som att gå i en uppförsbacke. Det var länge sedan det kändes måndag som idag.

När jag arbetade tidigare i en stor organisation, där man inte ägde vare sig frågor eller lösningar på problem man befann sig i, ja då var det tråkig måndag ofta. Arbetskamraterna uppvägde detta under ett antal år, men sedan hjälpte inte ens de. Efter en graviditet som slutade med att flickan dog i magen i den senare delen av graviditeten och med den påföljden att flickan skulle födas fram, trots att jag var planerad för ett snitt då jag hade en tidigare förlossning som varit svår för mig. Denna händelse blev för mig övermäktig, att föda fram den döda bebisen och det tog dessutom flera dagar.

Ja, jag fick en PTSD, post traumatisk stress reaktion, dvs en krisreaktion som blev fruktansvärd för mig och vår familj. Mitt i min svåraste kamp för att själv inte drunkna, satte denna organisation in en fruktansvärd HR strateg med noll lämplighet för detta. Man hade brist på behandlare i mitt yrke och jag behövdes. Det är ju bra, under förutsättning att man fungerade. Det gjorde inte jag. Organisationen hade sin modell för hur man skulle korta sjukskrivningar. Det är ju också bra... om alla fungera lika och är sjukskrivna för samma saker. För mig fungerade det inte.

HR strategen var förutom att vara olämplig även otrevlig, men något gott förde hon med sig. Jag blev så motiverad att bli bra igen så att jag kunde säga upp mig. Det var en kamp men det gick. Jag hade så fint stöd av min familj och min psykolog jag arbetade med då. Så för att göra en lång berättelse väldigt kort, hur gick det då? Jo, ja sade upp mig och öppnade egen verksamhet och vad det gäller HR strategen så förflyttades hon på en tjänst där hon inte behövde vara i kontakt med människor i den omfattning hon hade varit som HR strateg. Har jag ångrat mig? Inte en sekund ännu ( 2 år sedan nu)

I den stora organisationen som självklart har sina fördelar också, där är så mycket toppstyrt och framför allt tungrott. På den tiden jag arbetade där och då även i en chefsbefattning, blev jag många gånger upprörd över den människosynen chefer högra upp gav uttryck för. Service och smidighet präglade inte denna organisation, kanske inte mig själv heller på den tiden. Jag fundera nu själv över skillnaden mot att vara i privat regi och då i den stora organisationen. Nu är det mycket lättare att ge bra service till patienterna och man känner själv att man gör skillnad och det är inte svårt att arbeta över med en extra patient som har ett behov av det. Det är alltid kul att gå till arbetet, då det nu aldrig dyker upp i mejlboxen något direktiv hur man skall hantera diverse situationer eller direktiv över hur lång tid en behandling får ta. Nu tar jag den tiden som behövs. Belöningen nu heter tillfredsställelse.

Se där, att skriva detta gav mig energi igen, då jag insåg att jag är lyckligt lottad, jag mår bra, jag har det bra. Skönt att få perspektiv ibland. Även varit ute med väninnan och deras hund på promenad i regnet som tillförde energi.

"Dagens pic", fångar upp lite av känslan att ibland sitta fast i tråkiga situationer och titta ut på alla som har det så bra och fint. Bilden är tagen ifrån vårt hotellrum i Doha, Qatar.