Maken borta och sonens klasskamrat omkom igår i en trafikolycka. Vi läste om det i kvällstidningen igår och jag pratade med sonen i morse om hur farligt det är att åka bil med kamrater som fått körkort. Sen går sonen till skolan och får reda på att det är en av klasskamraterna. De har bara gått en vecka tillsammans men sonen var märkbart tagen av det när jag kom hem från arbetet. Skolan hade ordnat med en präst åt klassen. Så sonen fick önskekost idag. Kebabpizza. Jag kan inte ans hur klasskamratens föräldrar/syskon/vänner ska orka sig igenom detta. Föraren misstänks för drogonykterhet....usch hur kan man föra något sådant och med passagerare köra fort? Känner inte killen alls men blir nedstämd också. Jag vet inte hur jag skulle överlevt om något sådant hände mina barn/ maken eller min omgivning. Livet ändrar sig snabbt både till det bättre och sämre allt för ofta ibland. Go'kväll
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar