Begravning och skadeskjuten..

I dag var det dags för begravning av makens farfar. Sällan skådat en sådan vacker septemberskrud som dagen bjöd på.

Kapellet var rent arkitektoniskt fantastiskt vacker, precis i de former och toner som jag gillar i min egen smak. Nedan är den vackra minneslunden som farfar kommer att läggas i och där finns redan makens morfar och farmor. Här skulle jag gärna själv placeras den dag det är dags för egen del fast jag inte bor i kommunen och inte har någon egen anknytning till Skara kommun.

Inne i kapellet sitter man så att blicken vilar så vilsamt och behagligt genom detta fönster

Från andra sidan släpps eftermidagens solstrålar in genom dessa små fönster och lyser upp platsen för där kistan står magiskt. Mikrofonen stod där för minnestalet till farfar. Det blev så, att i bilen till kapellet så kände maken att han ville hålla talet till sin farfar själv. Han hade hört mig öva på talet innan då det var jag som skulle hålla det från början och lärt sig det utantill själv. Jag hade även med talet nedskrivet i handväskan. Det stod i programbladet att det var jag som skulle hålla i minnestal. Men det var inga problem att ändra på det. Maken gjorde en fantastiskt fin prestation och jag var stolt över att maken valde att göra det själv. Blev så mycket bättre så. Hans tal blev väldigt uppskattat.

Tack farfar för den tid vi fick med dig och vila i frid. Farfar hade arrangerat sin begravning som han ville ha det själv. Inga blommor, ingen präst, ingen dödsannons. Så det var en gammal vän från hans sporttid som förrättade begravningen på ett förtjänstfullt sätt. En väldigt vacker och musikaliskt begravning. När vi väl var hemma igen hos oss möts vi av en förtvivlad son och hans kamrat. Sonen har mot alla förbud och bättre vetande tagit fram ett softairgun gevör OCH trodde att det var oladdat då han inte laddade det och han sköt med det i "tomme" men det fanns en softairgun kula i som träffade kamraten på örat och precis bakom örat!!! Sonen vet precis hur förbjudet det är att skjuta med det om inte vi är med. Sonen vet att man ALDRIG siktar mot någon. Men ändå gjorde sonen just detta när vi var borta... Så när vi kom in i dörren har detta precis hänt så bara ringa akuten och mamman till sonens kamrat. Så direkt från begravningen och upp på akuten. Sonen bara grät och var så ångerfull och kamraten tog det väldigt coolt fast han hade ont. Nåja det gick bra trots allt. Ingen kula kvar och bara ett ytligt sår med svullnad och ont så klart. Nära att det hamnat i ögat och det hade varit hemskt. Nu gick det bra och sonen mår väldigt väldigt dåligt över detta då han vet att han gjorde något han inte fick och att han på detta vis gjorde att hans vän fick ont . Han lär aldrig göra om det och softairgun vapnet kommer att låsas in för sonen okänd plats och det förstår sonen varför. Go' kväll