Dan före dan, före dan, före doppare dan

 Glöggmingel igår var trevligt, en ganska lugn tillställning och mysig. Bestod mest av doktorer och sjukvårdspersonal men detta till trots ett roligt gäng :) Då är det skönt med folk utanför den sfären och min make är härligt befriande ibland, majoriteten av doktorerna var urologer varpå min make säger högt "jag kan inte tänka mig att någon under sin läkarutbildning säger: att jag ska bli snopp doktor, för vem vill bli det" haha skitkul verkligen, men det utbryter ingen krigsförklaring utan man kommer mer sakligt in på hur trevligt man blivit omhändertagen som kandidat under utbildningen och sedan blivit intresserad.

 Men man behöver lite uppblandning för att det ska bli lite lättsamt på ett annat vis annars är det lätt att man bara pratar vård. Det är i sällskapet med en alldeles fantastisk sångpedagog och hennes make också, de är väldigt roliga och befriande. Ja inte så, alla är roliga och trevliga i gänget men jag menar att detta paret är sådär vansinnigt roliga så det känns som om de är stand up komiker. Man får skratta och vara glad hela tiden med dem på ett skönt sätt.

 Har inget speciellt julstök att göra, det mesta är klart och vi går inte bananas över jul, då vi får extra gäster( min son bjöd ju in sin klasskamrat med syster och mamma då de saknar ekonomiskt utrymme för attt fira jul) så åkte vi igår och köpte julklappar till klasskamraten och hans syster så det blir lika för de och vår son.

 I morgon jullunch med svärföräldrarna och sedan på kvällen dags får vår underbara uppesittarkväll med grannfamiljen som är en toppenvänskap. Ibland kan jag inte förstå vad jag har gjort för att förtjäna så fina vänner som vi faktiskt har runt oss, detta gäller alla våra vänner i vår "krets". Jag kan känna mig lycklig över den förmånen och så tacksam. Juldagen är tänkt att åka till syster med familj i Hunnebostrand om inte vädret blir för otrevligt.

Julen är ju också en tid då man tänker på alla de älskade som inte längre finns med oss i det verkliga och dagliga livet. Ja för jag är övertygad över att de är närvarande oss varje dag i alla fall. Jag kan känna det, man har dem inom sig hela tiden i tankar och hjärta. Nu i jul blir det min första jul utan min älskade underbara fina mormor. Men mormor du står med din bild alldeles bredvid den lutande och i väggen uppbundna julgranen så du känner igen dig i ditt barnbarns husmoderliga lösningar.

Bild ovan 1, sista gången mormor var vid sin dotters grav dvs min mammas grav, vi fick skotta fram en lång gång så mormor kom ut med sin rollator, detta var för 2 år sedan när min yngsta syster hade dop för sin yngsta son.

 Bilden 2 är ifrån när jag kliver in på kyrkogården inför mormors begravning 13 juli i år. Mormor älskade sommaren och värmen och hon begravs mitt i en sådan. Dagen hon begravdes åskade och regnade det men under hennes begravning höll det upp. Bilden är grön och vacker och utstrålar ett lugn men jag känner också en sorglig ton i bilden av de åskladdade grå molnen. Så lev i nuet och stressa inte för mycket över dagliga bestyr om det går. Puss till er alla mina älskade änglar däruppe eller var ni nu håller till, ni är i mina tankar alltid och jämt och det vet ni ju.