Jag avskyr vinter, kyla och snö. Nu har vi på ren svenska "skitkallt" -11grader är jag inte gjord för. Men får försöka gilla läget.Bilden ovan är för 3 år sedan när maken för en gångs skull var hemma när snön föll. Så då fick han skotta. Den vintern och vintern därpå höll jag på att skotta ihjäl mig. Taket fick jag gå upp och skotta 2 gånger för det kom så mycket snö och man var rädd för att tak kunde rasa in. Snön låg så hög att vi kunde inte titta ut ifrån våra fönster. Snön gick till överkant av fönstren som ses på bilden nedan. Depression vid tanke på den tiden. Jag brukar titulera mig för "gift ensamstående" för det är så det är för det mesta, men man lär sig klara av mycket själv och sedan har jag mina goda grannar och vänner som aldrig tvekar att hjälpa till.
Ja denna bild är för 5 år sedan när dottern tog sin student, samma entré men en bättre årstid. Min systers lilla dotter syns på bilden också. Dottern har haft sin student mingel träff hos oss innan den stora balen och finklädda ungdomar och föräldrar passerade genom vårt hus med lite bubbel och tilltugg i väntan på bli upplockade i sina fina bilar och sedan åka i kortege genom staden för att slutligen komma fram till den stora studentbalen. Ja, den bilden lockar fram bättre minnen och känslor än bilden ovan brrr. Man får bläddra i sin minnesbank efter goda och varma minnen. Nu får jag fundera över vad husmor skall laga till kvällsmat och sedan läxor med sonen och sedan fortsätta leta nycklar som försvunnit och som inte var våra.....maken lånade dem när han var hemma sist för att träna i en studio och nu är de puts väck och den tränaren behöver dem nu för att komma in i sin studio och grattis på mig för det blir ju jag som får hålla på och leta efter dem då maken är borta till 17 december, bara gilla läget här med.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar