tisdag 13 november 2012

Herr gårman

Snurrig och körig dag idag. Sonen och jag cyklade ihop till stan då sonen läser sin spanska på en annan skola i centrum. Jag frågar om han har med sig nycklar in. Jajamän, säger sonen.
Det tar väl knappt en timme så ringer sonen, jo, han har visst glömt nycklarna in hemma och cykelnyckeln satt i samma knippa. Cykeln står nu låst vid cityskolan och sonen får raskt gå till sin ordinarie skola för att hinna fram i tid till sina lektioner där. Vi bestämmer att jag på min lunch ska cykla till honom med mina nycklar så han kommer in efter skolan. Skyndar mig iväg på min lunch, byter om och trampar iväg, hittar sonen i skolan och lämnar nycklarna. Sonen vill då ha min cykel också. Nåja det får han. Så det blir att gå ner till stan, upp på arbetet hinner slänga i mig lite snabb lunch snabbt och bli 10 minuter sen till första patienten efter lunch.

Ja, mitt i detta ringer en reporter upp, när jag försenat kommit igång med patienten. Min sköterska tar min mobil och svarar då jag inte kan ta det. Sköterskan säger att det är ifrån tidningen GT/Expressen och de vill göra ett reportage om när skolan lämnade min 12 åriga son helt ensam på sin skola vid en skolutflykt i maj, då han p.g.a. av en fotskada inte fick hoppa med på kryckor av säkerhetsskäl. Skolan lämnade honom inte helt själv med vilje, men ingen kollade om det fanns någon mer klass på skolan. Vilket det inte gjorde och ingen personal heller då samtliga rektorer var på möte i stadshuset och samtliga klasser var på utflykt. Skolan har annars 400 elever. Som tur är får barnen ha med sig sina mobiler, vilket möjliggjorde för sonen att ringa mig så jag fick kännedom om hans prekära situation. Stress och panik så klart både hos mig och sonen. Vem ringer man när ingen svarar i skolan? Ringde skolans samtliga nummer och till skolchefen, som inte heller svarade men en annan ur hennes stab svarade och kontaktade rektorerna som satt på mötet. Det tog 5 min så ringde rektorn upp och han löste det hela mycket fint och förtjänstfullt. Därefter var det locket på, mejlade rektor om frågor varför det blev så här och hur skolans rutiner ser ut. Sent i Augusti fick jag efter påstötning svar" att man pratat med berörd person och det kommer aldrig mer hända." Inget mer, ingen som pratade med sonen, ingen från skolan som pratade med oss föräldrar. Jag mejlade då även skolchefen om att jag inte var nöjd med dels vad som hände den gången i skolan eller rektorns dröjsmål och uteblivna svar på hur rutiner ser ut. Skolchefen pratade med rektorn och sedan återkom med i princip samma svar, att det blivit fel och kommer inte hända igen. Det får vi hoppas att det inte gör. Nåja tidningen intervjuade mig per telefon och även sonen via telefon, sedan skickades en fotograf som kom till sonens träning och fotade sonen och mig. Jag har mejlat rektor och skolchef om att jag pratat med tidning om detta så det är informerade och har kännedom om så de inte själva upptäcker det i tidningen. Ja vi får se va det blir av detta, om det publiceras så skulle det ske imorgon eller på torsdag.

" Dagens pic"- Herr gårman i Abu Dhabi, man ser den kulturella skillnaden men innebörden är den samma. Nu kanske en liten tjuvtitt på "småstadsfruarna", min avighet till trots.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar