torsdag 15 november 2012

Sonen sjuk

Ja, idag efter lunch ringer sonen ifrån skolan. Han ligger på skoltoaletten och säger att han mår dåligt och så kräks han så det hörs i telefonen. Han kan inte cykla hem säger han. När jag frågar var är fröken? Så säger sonen att hon står mellan toaletterna för på den andra skoltoaletten ligger en annan klasskamrat. Min sköterska får lämna återbud till eftermiddagens patienter och jag cyklar hem i vad man kan uttrycka "flygande fläng" hämtar upp bilen och kör till skolan. Fröken säger att det varit en konstig dag, 7 stycken elever av totalt 16 stycken har fått gå hem under dagen. Skolsköterskan  har varit och tittat till sonen och hans klasskamrat. Men när jag ser sonen har han prickar/fläckar som röda fräknar i hela ansiktet och jag frågar fröken om inte skolsköterska eller fröken sett detta? Nej, det har de inte. Hm, jag tänker att sonen kanske har reagerat på penicillinet jag gav honom för 1vecka sedan för vad jag misstänkte halsfluss.

Jag plockar med sonen, men åker på hemvägen förbi vårdcentralen som är privat och jag känner läkaren där. Han tittar på sonen och tror det är ett virus ( han är infektionsläkare) alternativ ett läkemedelsexantem. Så sonen ordineras vila och sluta med antibiotikan och nytt återbesök i morgon.
Så nu är det väl troligt att jag inte kommer iväg och tittar på föreställningen ljust och fräscht, men sonen tycker att jag ska. Vi får väl avvakta några timmar och se hur det utvecklar sig. Just nu kräks han inte och han har ätit och fått behålla maten han ätit. Stackaren, så synd om han. Hoppar Göteborg i morgon dit jag skulle åkt på vår yrkesstämma, men nu ska vi på återbesök till läkaren imorgon samt att sonen är krasslig så även för detta är det skönast vara kvar hemma med sonen. Väninnan lovar se till sonen ikväll om jag går iväg på föreställningen, tur man har så fina vänner.

"Dagens pic"- ifrån i våras på Sheihk Kaliffa hospital i Abu Dhabi, då sonen drabbades av stora näsblödningar på natten som vi inte fick stopp på, hans säng var blodig och badrummet såg ut som ett slaktrum. Men hotellet sa inget om det som tur var, vi lade väl rikligt med dricks till städpersonalen.
Allt var bra med sonen, de körde prover och eftersom blödning stoppat på sjukhuset så behövdes inga mer åtgärder utan vi fick med oss stickor att etsa med själva om det skulle börja blöda igen. Men det gjorde det inte som tur var. Han är en liten olycksfågel stackaren.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar